Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomma - Blomman för dagen - Blomning - Blomnystan - Blom- och grentorka - Blomskaft - Blomskärm - Blomsterbuskar - Blomsterbård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Blomman för dagen—Blomsterbård
tvenne slag, äro de smärre, i regel gröna
bladen foderblad eller fodret, och de större,
i regel färgade, kronblad eller kronan. Där
hyllet utgöres av likastora och
likafär-gade blad, kallas det för kalk (ex.
tulpaner, liljor m. m.). Blommor, som sakna
hylleblad av varje slag, kallas nakna och
äro jämförelsevis sällsynta bland
trädgårdsväxterna. Nakna blommor förekomma dock
hos en del aracéer (kallorna bl. a.) och hos
piperacéer, bland vilka det finnes blommor,
som endast bestå av blombotten och en av
denna uppburen ståndare eller pistill. Hyllet
kan vara sambladigt, då hyllebladen äro mer
eller mindre fullständigt sammanvuxna
med varandra, eller fribladigt, där alla
hyllebladen äro fria, vilket är det
vanligaste. Hos den sambladiga blomkronan
kallas den nedre delen för pip; den övre,
mer eller mindre trumpetformat utbredda
delen kallas bräm. Där kronbladen äro
lika stora kallas blomman ”regelbunden”,
och ”oregelbunden” där kronbladen äro
olika varandra. Är antalet blad hos
blomman 3 eller en mångfald av 3,
kallas den tretalig, oftast förekommande
hos de enhjärtbladiga växterna. Är
antalet blad 4 eller 5 jämte mångfalder av
dessa tal, kallas blomman fyrtalig, resp.
femtalig. Fyrtaliga blommor förekomma
hos såväl enhjärtbladiga som
tvåhjärt-bladiga växter. Femtaliga blommor
förekomma hos de flesta tvåhjärtbladiga
växter. Blomman kan vara antingen
två-könad och är då utrustad med såväl
pistill (eller pistiller) som ståndare.
En-könade blommor ha antingen endast
pistill, honblommor, eller endast ståndare,
hanblommor. Blommornas storlek är i
hög grad växlande hos olika växter. I
regel bestå de blomställningar, som kallas
”gyttringar” (se Blomställning) av
mycket små blommor, ofta mindre än
millimetern. Det finnes också blommor
som hålla nära en meter i diametei- (ex.
vissa Aristolochia och framför allt
Raff-lesia Arnoldi, växtrikets största
hittills kända blomma). Blommornas
huvudfärg bestämmes i regel av kronbladens,
mera sällan av fodrets, men stundom av
t. ex. ståndarnas (såsom hos akasiorna)
eller pistillernas färg (som hos Salix-
arternas honblommor). Stundom
elimineras blommans färg av omgivande
stark-färgade högblad (hölster, braktéer), se d. o.
Vissa växter utbilda under en
vegetationsperiod endast en blomma (ex. Fritillaria
Meleagris) eller ett fåtal (ex. perenna
vallmo). Äter andra växter kunna under
en och samma vegetationsperiod utbilda ett
häpnadsväckande stort antal blommor. Så
har det t. ex. räknats över 700 000
utvecklade blommor under en sommar på ett
enda stånd av Artemisia vulgaris, vars
blommor äro samlade i gyttringar.
Blomman för dagen, se Ipomoea.
Blomning. I blom är en växt, då dess
blomknoppar äro fullt utslagna; a v b 1 o m
-m a d brukar man säga om en flerårig växt,
som för tillfället upphört att blomma men
snart återkommer med blomknoppar (t. ex.
pelargonier). Utblommad är en ett- eller
flerårig växt, som helt slutat att blomma
och börjat att sätta frukt eller frö.
Blomnystan, se Blomställning.
Blom- och grentorka, se M o n i 1 i a.
Blomskaft är den del av stammen som
uppbär en blomma och som i regel utgår
från bladvecket av ett örtblad eller högblad.
Där skaftet saknas kallas blomman
oskaf-tad. Ur praktisk trädgårdssynpunkt sättes
större värde på långskaftade blommor,
vilka i regel äro mer användbara än
oskaf-tade eller mycket kortskaftade.
Blomskärm eller skärmblad, se Blad.
Blomsterbuskar kallas i allmänhet de
vanligare, för blommornas skull odlade
buskarna ss. syrener, schersminer,
rosen-try, spireor m. fl., se Prydnadsbuskar.
Blomsterbård, eller med andra namn
B.-rabatt eller B.-list, är en mer eller mindre
smal eller bred, längre eller kortare
plantering av ett större antal växter av ett eller
flera slag. Med en enda art kan ofta god
verkan uppnås, t. ex. vid användning av
Salvia splendens eller Zinnia, Antirrhinum,
Godetia o. s. v. Vid samplantering av olika
arter erhålles en utsträckt blomningstid.
Härvid uppdelas B. i fält, som planteras med
hänsyn till växternas blomningstid, höjdför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
