Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blomkål - Blomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blomma
161
sker denna i lådor i växthus. När plantorna
i bänken börja att komma upp, bör man
lufta rikligt såväl dag som natt.
Vattning-får endast ske, när jorden är torr, ty
annars riskerar man att få rotbrand på större
delen av plantorna. Skulle ”svartrot”
likväl angripa enstaka plantor, skall man
omedelbart vattna med 25 gr. uspulun löst
i 10 1. vatten. När plantorna ha ett par
blad utom hjärtbladen, inplanteras de i
2,5"-krukor i en kraftig och starkt sandblandad
grästorvjord, varefter de åter placeras ut
i bänkarna, där de få stå kvar så länge
som möjligt. Blomkålsplantorna tåla utan
skada någon frost, men våra vintrar äro
i de flesta fall så kalla, att plantorna böra
övervintras i växthus. Här sättas de så
nära glaset som möjligt, samtidigt som
man sörjer för riklig luftväxling för att
hålla temperaturen vid + 2 till 8°.
Odling i bänkar. I slutet av jan.
eller i början av febr, anläggas de första
bänkarna för B. Jorden i dessa skall vara
kraftig och näringsrik och ha ett djup av
20 cm. Den bör helst bestå av gammal
grästorvjord och kogödsel, vilket komposterats
omkring 5—6 mån. före användningen. Den
gräves om med ett par dagars mellanrum,
och när den blivit tillräckligt uppvärmd
företages planteringen. I varje fönster (120 X180
cm.) sättas 24 plantor. Som mellankultur
medan plantorna äro små kan man använda
sallat, spenat eller rädisor. Under hela
odlingen luftas rikligt. När mellankulturen är
skördad, luckras jorden mellan
blomkålsplantorna, varefter man fyller på ny, något
gödselblandad jord. Detta upprepas med
några veckors mellanrum. Efter hand som
plantorna växa, blir det nödvändigt att
lägga en ny bänkram på den gamla, för
att skydda plantornas blad från att
pressas mot glaset. Längre frampå våren
läggas fönstren på tegelstenar eller krukor
för att i slutet av maj eller i början av
juni helt avlägsnas. B. tarvar rikligt med
gödsel. Ett lämpligt gödselmedel är bl. a.
kalisalpeter, som antingen tillföres löst i
vatten (2 gr. pr 1.) eller också försiktigt
utströs mellan plantorna (30 gr. pr m2),
så att icke saltet blir liggande på bladen.
I maj månad kan man börja skörda. Odling
av B. i kallbänkar kan påbörjas i början
11. — Svenskt trädgårdslexikon. I.
till medio av april. Skötsel och kultur är
lika med den, som beskrivits ovan.
Odling i växthus. Ljusa och
luftiga växthus äro de mest lämpliga för denna
kultur. Fröet sås i medio till slutet av sept.,
som omtalats ovan. I god tid före
planteringen gödslas jorden i de för
blomkålsod-ling avsedda husen med kogödsel och 25—30
gr. salpetergödsel pr m2. Planteringen
företages i febr, månad. Plantorna sättas på 40
X45 cm. avstånd. Temp. hålles i början av
odlingen mellan +10 å 12° för att,
efterhand som yttertemperaturen och
ljusintensiteten ökar, få tillåtelse att stiga
ytterligare några grader. Riklig luftning och vid
behov grundlig vattning få icke försummas,
varjämte man icke bör underlåta att giva
plantorna ett par övergödslingar med
salpeter under den tid, kulturen varar. I de
hus, som planterats med B. i början av febr.,
kan skörden taga sin början i slutet av april
eller i början av maj. Då man vid odling
av blomkål under glas alltid söker att
erhålla en så tidig skörd som möjligt, är det
av största betydelse att välja tidiga sorter
för att uppnå högsta möjliga
försäljningspris. ”Snöboll” och ”Erfurter dvärg” ha båda
en kort utvecklingstid. Av den sistnämnda
finnas flera olika stammar, som avvika
något i tidighet och rätt mycket i
avkastning. ”Stor dansk”, av vilken det även finns
flera stammar, är något senare än de
förstnämnda. E. B.
Sjukdomar och Skadedjur, se under Kål.
Blomma. Blomman hos en växt är ett
om-bildat skott med begränsad tillväxt liksom
bladet. Blommans funktion är att alstra frö
för växtens fortplantning. En blomma
består av stam och blad. Stammen, som hos
blomman kallas för blombotten eller
blomaxel, är antingen ”skivformig”, ”skållik”,
”kägelformig” eller ”förlängd”. Bladen
hos blomman äro av tre slag: pistillblad
eller pistill, ståndarblad eller ståndare och
hylleblad eller hyllet. De sistnämnda sitta
vanligen nedanför ståndarna och
pistillerna, eller äro antingen ”kringsittande” eller
”översittande” dessa. Blombotten utgör i
samtliga fall fäste, blomfästet, för såväl
pistill, ståndare som hylleblad. Då hyllet
består av krans- eller spiralställda blad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
