Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bocconia - Bocktörne - Boehmeria nivea - Bok - Bokbladlusen - Boklövjord - Bollea - Bolltistel - Bolmört - Boltonia latisquama - Bomaria - Bonapartia juncea - Bondbönor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Bocconia—Bondbönor
Boltonia latisquama.
Bocco’nia L. (Papaveraceae). Ett fåtal
arter halvbuskar med gul mjölksaft och
parbladiga blad, icke hjärtlika vid basen.
Odlad är B. frute’scens L., Mex., vacker
bladväxt för varmhus eller temp. växthus,
med stora, vid basen äggrunt formade
parbladiga blad. Förökas genom sticklingar
eller frö. De under namn B. på fritt land
odlade perenna växterna, se Macleya.
Bocktörne, se Lycium.
Boehme’ria ni’vea Gaud. (Urticaceae),
”kinagräs”, ramie, är en nässlelik växt,
halvt buskartad. Bladens undersida är
vit-filtig. Växtens fibrer utgöra i subtrop.
Ostas. ett mycket odlat, starkt och varaktigt
textilmaterial. Förökas genom sticklingar
samt övervintras i kallhus.
Bok, se Fagus.
Bokbladlusen, se under Fagus.
Boklövjord, helst sådan som insamlas
direkt ute i bokskogarna, är den bästa lövjord
som finnes för användning till finare
varmhusväxter. Den användes helst i
halvför-multnat tillstånd, blandad med strid vit sand.
Bolle’a Rchb. f. (Orchidaceae). Ett fåtal
utomordentligt vackra, epifytiska såväl
som jordorkidéer från Colombias berg. B.
coele’stis Rchb. f. saknar bulber, har
frodiga, saftigt gröna blad och 9 cm. stora,
mörkt violetta blommor med gult svalg.
Odlas i korgar; tåla icke torka, dropp eller
drag. Se vidare Orkidéer.
Bolltistel, se Echinops.
Bolmört, se Hyoscyamus.
Bolto’nia latisqua’ma Gray
(Diploste’-phium amygdali’num hort.) (Compositae),
Nordam. Flerårig, asterlik, 1,5—2,5 m. hög
växt med smala blad och små, vit-violetta
blomkorgar på hösten. B. decu’rrens Wood.
har helt violetta blommor. Endast för större
parker och icke jämförelsevis så värdefulla
som de höstblommande astersorterna.
BomaVia Mirb. (Amaryllidaceae). Omkring
60 arter intressanta, rankande, med
knö-liga jordstammar försedda liljeväxter från
Mex. och Anderna i Sydam. B. acutifolia
Herb., Mex. Omkring 2 m. högt slingrande,
med bladiga rankor och 7—8
scharlakansröda och gula blommor i hängande flockar.
B. patacoe’nsis Herb., Anderna, med 5—6
m. långa rankor, fasta, 15 cm. långa, på
undersidan håriga blad och stora flockar av
hängande, 6 cm. långa, lysande röda
blommor, inuti försedda med bruna och gula
punkter. B. uppdrages genom frö eller
delning av knölarna. Dessa övervintras torrt,
inplanteras i krukor i mars—april och
ställas i halvvarmt hus. De uppvuxna
plantorna utplanteras i kallhus i med lövjord och
sand fyllda, väl dränerade bäddar; rankorna
ledas upp mot spaljéer. Riklig luftning och
rikligt med vatten under växttiden.
Bonapa’rtia ju’ncea R. et P., syn. med Agave
geminiflora.
Bondbönor (Vi’cia Faba L., Leguminosae).
B. odlas i rätt liten omfattning i vårt land.
Numera tämligen vanliga sorter äro ”Grön
delikatess”, ”Hangdown”, ”The Sutton”
och ”Windsor” vit och grön, av vilka
”Hangdown” under en följd av år visat sig
högst avkastande, samtidigt som den har
stora, långa baljor med tämligen stora frön.
I motsats till trädgårdsbönorna äro B.
föga värmefordrande och kunna sås så
snart jorden är bekväm att bearbeta. Före
sådden ges omkring 3—4 kg. superfosfat,
4 kg. omkring 40 %-ig kali och 1—2 kg.
chile- eller kalksalpeter pr 100 m2. Fårorna
för sådd böra dragas tämligen djupa, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
