Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bondbönor - Bondros - Bonstedtia - Borago - Borbrist - Bordeauxvätska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bondros—Bordeauxvätska
169
B:s stora frön fordra relativt riklig
fuktighet för att gro väl. Ett lämpligt avstånd är
40—50 cm. mellan raderna, omkring 20—30
cm. mellan plantorna i raden. Så snart den
svarta bönbladlusen visar sig, bör odlingen
besprutas med nikotin (1/i0 %) eller annat
kontaktgift. Det brukar dröja omkring 80
dagar från sådden, tills nämnvärd skörd kan
tagas av de flesta sorter. Odling av B. till
frö tillgår på samma sätt som vanlig odling.
Olika sorter få ej odlas för nära varandra,
då korsningsfara föreligger. E. N—n.
Skadedjur, se Bönbladlusen.
Bondros, se Paeonia officinalis och Rosa
centifolia.
Bonste’dtia Whn är släktnamn på en del
hybrider mellan Aceranthus och
Epime-dium, samtliga här upptagna under
Epime-dium.
BoragO L., se Borrago.
Borbrist. Brist på grundämnet bor kan hos
olika växter framkalla sjukdomsyttringar.
Hit hör en sjukdom hos betor (även
rödbetor), vilken tidigare ansetts förorsakad
av svampen Phoma betae, men som numera
befunnits ha sin grund i B. Sjukdomen
yttrar sig däri, att de innersta bladen i
rosetten mörkfärgas och torka; efter hand
förstöras ofta även de yttre bladen, i vilket
fall en krans av nya, små bladrosetter
stundom bildas omkring den ursprungliga.
I rotens övre del bli vävnaderna ofta
”torr-ruttna”. Sjukdomen uppträder med
förkärlek där jorden kalkats alltför starkt,
säkerligen beroende på att kalken försvårar
upptagandet av borföreningar. Den botas
genom tillförsel av små mängder borax eller
borsyra (15 å 20 kg. pr har). Hos kålrötter
uppträder ofta en sjuklig förändring i det
inre av roten; om denna genomskäres på
tvären, synas vävnaderna flammiga genom
att klarare partier av oregelbunden form
äro inflikade mellan de normalt färgade. De
klara partierna skrumpna lätt, så att
hålrum kunna uppstå. Senare bli dessa partier
vid större skada gärna svartbruna.
Sjukdomen bekämpas som hjärtröta. Den i
potatisknölar uppträdande ”rostfläcksjukan”
kan även misstänkas stå i orsaksförbindelse
med B. (jfr Potatissjukdomar).
Se även Pricksjuka. Th. Lfs.
Bondbönor: ”Hangdown”.
Bordeauxvätska, det viktigaste
kopparhal-tiga besprutningsmedlet för bekämpande av
svampsjukdomar. Den beredes av
kopparsulfat (-vitriol) och bränd kalk. Man
särskiljer sur, neutral och basisk (vit) B. Den
förstnämnda, som innehåller mindre mängd
kalk, kan endast användas på vedartade
växter i vintervila. Till den ”neutrala” vätskan
användes så mycket kalk, att den färgar rött
lakmuspapper blått; den är alltså
egentligen basisk. Till fruktträd användes den
”vita”, starkt basiska b.-vätskan, vilken
icke så lätt förorsakar frätskador på blad
och frukter. Till densamma användes 2—3
gånger så mycket kalk som kopparvitriol.
Vid beredning av B. löses kopparvitriolen
särskilt, kalken släckes och uppslammas i
vatten, varpå vitriollösningen hälles i
kalkmjölken (ej tvärtom). Vätskan är ej
hållbar, utan bör tillredas endast för
omedelbar förbrukning. I stället för kalk kunna
andra basiska ämnen användas för
neutralisering av kopparvitriolen, t. ex. soda eller
ammoniak. Dessa vätskor ha vissa tekniska
fördelar, men medföra större risker för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
