Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bönor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
Bönor
Vaxböna ”Express”.
bönorna ge dessutom en bättre utbildad, så
gott som sjukdomsfri och därför mer
lätt-såld skörd än låga sorter. Emellertid
fordrar odlingen av stångbönor mera arbete
och drager därtill kostnader för
anskaffandet av själva stödmaterialet. Under sämre
förhållanden och särskilt i vindexponerade
lägen är det förmånligast att odla låga
sorter.
Krypböna ”Konserva”. Foto Weibulls.
B. äro mycket värmefordrande växter,
varför sådden ej kan ske förrän jorden är
väl uppvärmd på senvåren och fått en temp.
av närmare 15°. Detta medför att man vid
odling i nordligare delar av landet måste
välja tidiga sorter. En kall sommar medför
även för s. Sv. att B:s avkastning blir låg.
Blomsterbönorna äro mindre
värmefordrande än de egentliga trädgårdsbönorna och
kunna sås ett par veckor tidigare. Vid
för-ädlingsanstalterna arbetar man därför
numera med att förena trädgårdsbönornas
bästa egenskaper och spec. det låga
växt-sättet hos de låga sorterna med
blomsterbönornas härdighet. B. ställa ej större
fordringar på jordmånen utan kunna odlas på
de flesta jordar. Däremot blir skörden
avsevärt större på neutrala, svagt alkaliska
jordar än på süra. B. fordra ej nödvändigt
rikligare mängder av gödsel men betala
dock väl en relativt riklig näringstillförsel.
Detta gäller även kväve, trots att B. med
hjälp av kvävesamlande bakterier, levande
i små knölar på rötterna, kunna
tillgodogöra sig kväve ur luften. En rimlig
gödsel-giva före sådden torde vara 5 kg.
superfosfat, 4 kg. omkring 40 %-ig kali och 1—2
kg. chile- eller kalksalpeter pr 100 m2.
Sådden av låga B. sker i rader med 50—
60 cm. avstånd. Plockningen underlättas, om
var femte rad överhoppas. Fröen läggas i
tämligen djupa fåror med ungefär 5 cm.
avstånd. Man kan sedan gallra, så att det
slutliga avståndet blir omkring 10 cm.,
vilket dock ej är nödvändigt. Eller också
läggas 2—3 bönor i grupper med det slutliga
avståndet, i vilket fall endast en planta
lämnas kvar i varje grupp vid gallringen. Höga
B. odlas vid störar eller andra stöd.
Radavståndet kan då näppeligen vara mindre
än 1 m. Störarna, som böra vara omkring
2,5 m. långa, kunna sättas med 30—40 cm.
avstånd i raden och helst lodrätt. Störarnas
korsande och sammanbindande i toppen
bjuder inga fördelar men fordrar mera
arbete, än om de sättas lodrätt. I det senare
fallet göras hål till störarna med ett lagom
tjockt järnspett, så att de komma att stå
stadigt. Bamburör lämpa sig utmärkt som
bönstörar, men även billigare stöd kunna
användas med fördel. En billigare men
ganska arbetskrävande metod är att slå ner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
