Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Capsicum - Caragana - Caraguata - Caralluma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
Capsicum—Caralluma
Ca’psicum L. (Solanaceae), trop. Sydam.
Omkring 30 arter halvbuskar eller örter med
stora färgade frukter av skarp smak.
Blommorna små och obetydliga. Allmänt odlad
som krukväxt är C. a’nnuum L., spansk
peppar, paprika, med tillspetsat äggrunda blad
och stora, skinande frukter av olika form
och färg. Var. cerasifo’rme har små runda,
cinnoberröda frukter; var. grossum har
stora gula eller röda, ojämnt kantiga
frukter; var. longum har smalt avlånga, gula
eller röda frukter; var. nigrum har först
mörkt violetta, sedan scharlakansröda
frukter, o. s. v. C. frute’scens Weinm. är en
högväxt halvbuske med avlånga, glänsande
lackröda frukter; dess var bacca/tum har
mindre och runt bärlika frukter, av vilka
erhållas s. k. kajennpeppar. C. förökas
genom frö som sås i mars i krukor i varmt
växthus. De uppkomna plantorna omskolas
och sedan de blivit något försigkomna
planteras de i småkrukor, som ställas i drivbänk.
De omplanteras efter hand i större krukor
eller planteras fritt i varmbänk. Rikligt
med luft, kraftig jord och ofta företagna
översprutningar äro huvudvillkoren för att
hålla plantorna i kraftig växt och rena från
ohyra. Inplanteringen företages, då
frukterna börja mogna och skifta i färgen.
Trevlig dekorationsväxt för boningsrum, så
mycket mer som frukterna hålla sig friska
mycket länge och sedermera som torra
bibehålla sin granna färg.
Caraga’na Lam. (Leguminosae). Omkring
20 arter buskar och småträd i RyssL, Kina
och Centralas. De odlade arterna utmärka
sig genom sina vackra parbladiga blad och
i regel gula ärtblommor. Härdiga,
anspråkslösa och tacksamt blommande. C.
ar-bore’scens Lam., sibiriskt ärtträd. Mell. och
ö. Sibir. Kan bli 5 m. högt. Blommar i maj
med talrika gula blommor, som vanligen
sitta tre tillsammans. Användes allmänt
som häckväxt och är synnerligast i de
nordliga provinserna lämplig till detta på grund
av sin vinterhärdighet. Som häck har den
emellertid benägenhet för att glesna
nedtill varför den bör klippas med starkt
lutande sidor, så att ljuset i möjligaste mån når
till de nedre grenarna, vilka eljest gärna dö
bort. Var. Lorbe’rgii blir 2 m. hög och har
smalt jämbreda småblad, och var nana är en
liten, nästan rund buske för stenpartier. Var.
pe ’ndula är högst originell med kraftiga och
rätt nedåtböjda grenar varför den
användes på stenpartier eller som stamformad.
C. frute’scens DC., s. RyssL Bladen fyrpariga
och blommorna stora, guldgula. C. juba’ta
Poir., Östsibir., är en intressant art med
tjocka grenar, som äro försedda med täta
hår och långa, tunna, borstlika tornar och
ytterligt tätt sittande blad. Blommorna
ensamma, rödaktigt vita. C. pygmae’a DC.,
Altai. Lågväxt art med slanka, något
hängande grenar, små parbladiga blad och
ensamma gula blommor. Andra mindre vanliga
arter äro: C. Boi’ssii Schn. med långt
inpå vintern kvarsittande blad; C. chamla’gu
Lam. med mycket stora, ensamma, först
gula, sedan rödbruna blommor C.
gerardia’-na, mycket låg med grågröna, silkeshåriga
blad; för stenpartier. Arterna av C. förökas
genom frösådd. C. pygmaea ympas på
vanlig stamhöjd på C. arborescens och är som
stamformigt hängträd synnerligen prydlig.
Caragua’ta Plum., se Guzmannia.
Carallu’ma R. Br. (Asclepiadaceae). Nära
100 arter suckulenta växter, i Afr., Arab.,
Ind. och Sydspan. Närstående Stapelia ha
C. i likhet med dessa kantiga, köttiga
stammar, ofta underjordiska utlöpare och
intressanta, hos vissa arter illaluktande, i
regel stjärnformiga blommor. C. europae’a
N. E. B., sydligaste Medelhavsområdet.
Egendomligt rätvinkligt förgrenade,
fyrkantiga små stammar och luktlösa,
vitbruna blommor med skålformig, svartbrun
bikrona, försedd med tio gula vårtor.
Förekommer i flera olika varieteter. C. Luga’rdii
N. E. Br., Sydostafr. En cm. tjocka,
gråbruna, nedliggande stammar, som äro djupt
inskurna och fårade. Blommorna
illaluktande, stora, bruna. De djupt flikiga
kronbladen äro grönaktiga, tillbakarullade. C.
munbya’na N. E. Br., Sydspan. Stammarna
friskt gröna, 5—15 cm. höga, kantiga och
sågade. Blommorna bruna, illaluktande. C.
förökas genom frösådd men även lika lätt
genom sticklingar, tagna av unga sidoskott.
Odlas för övrigt som Stapelia i näringsrik,
starkt sandblandad jord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
