Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Caryotaxus - Cassandra calyculata - Casselia - Cassia - Cassinia fulvida - Cassiope - Castalia - Castanea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
Caryotaxus—Castanea
Caryota Moorei.
Caryota’xus Zucc., syn. med Torreya.
Cassa’ndra calycula’ta Don, se
Chamae-daphne c.
Casse’lia Dum., syn. med Mertensia, vissa
arter.
Ca’ssia (Leguminosae). Omkring 500 arter
gulblommande träd och buskar i
Nord-och Sydam., Afr. och trop. Sydas. C.
flori-bu’nda hort. kan om sommaren utplanteras
fritt och blommar då rikt; övervintras i
kallhus och vattnas sparsamt. Av C. Ffstula
L. erhålles ”tissla-tassla”, de torkade söta
bönskidorna av denna växt. I Indien
tuggas bladen tillsammans med arecanötter,
varav tänderna på grund av Cassians
skarpa garvsyra bli starkt rödfärgade. Av andra
arter, som böra övervintras inomhus, äro att
nämna: C. glandulo’sa L., C. Iaeviga’ta
Willd., C. tomento’sa L., m. fl. Den i Virg.
och Maryl. hemmahörande C. maryla’ndica
L. är en meterhög vacker buske, som med
något vinterskydd kan odlas i Sydsv. på
solig och skyddad plats och på lös och torr
jord. C. uppdrages av frö och planteras i
sandrik lövjord.
Cassfllia fulvida Hook. (Diplopa’ppus
chry-sophy’llus Koehne) (Compositae), Nya Zeel.,
tillhör ett tjugutal arter städsegröna
buskar, och har smala, små, inrullade blad och
gulaktiga körtelhåriga skott, samt små. vita
blomkorgar. Odlas i krukor i ljungjord med
grästorvjord samt sand, och skötes bäst
tillsammans med s. k. nyholländska växter,
se d. o.
Cassfope D. Don (Ericaceae). Ett fåtal i
arktiska trakter växande små buskar. C.
hypnofdes D. Don, Skandin., Grönl., Sibir.,
blir några cm. hög, krypande, med relativt
stora, hängande, rödlätta klockblommor.
C. tetrago’na D. Don, Grönl., blir fotshög,
har regelbundet tegellagda blad, tryckta
uppåt och intill kvistarna, så att dessa bli
fyrkantiga. Blommorna äro öppet
klocklika, 0,5 cm. breda, vitrosa. C. planteras i
ren, sandig med vitmossa blandad ljungjord,
helst inklämd mellan andra ericacéer. Bäst
är dock att hålla dem i krukor i kallkast,
ljust och fuktigt. Förökas genom
sticklingar eller delning.
Casta’lia Salisb., se Nymphaea.
Casta’nea Tourn. (Fagaceae). Omkring 30
arter lövfällande träd, hemmahörande i de
temp. delarna av ö. Nordam., Eur., Nordafr.
och As. Den för sina frukter men även för
sitt dekorativa utseendes skull odlade
ädelkastanjen blir norr om Hallandsåsen i regel
buskformig men växer i Skåne upp till
vackra och relativt stora träd. C. satfva
Mill. (C. vesca Gaertn.), Eur., Orient, äkta
kastanj, ädelkastanj. Blir i hemlandet ett
20—25 m. högt, välformat träd med
utomordentligt vackra, ända till 20 cm. långa,
lansettlika, tandade blad av glänsande
frisk, grön färg. Hanblommor i vackra
gulgröna, upprätta hängen och honblommor
i små rödlätta gyttringar. Frukterna äro
taggiga, ljusgröna och innehålla de kända
ätbara, brunskaliga kastanjerna, vilka dock
sällan bli tillräckligt utbildade i vårt land
för att kunna användas. Var. Numbo är
tidigare bärande och ger goda år ätbara
frukter; var. asplenifo’lia har flikiga blad.
Andra i Skåne eventuellt odlingsbara arter
äro C. crena’ta Sieb. et Zucc., Jap. och
Kina, och C. pu’mila Mill., Nordam., samt
C. denta’ta Borkh., Nordam., alla liknande
den ovan beskrivna men ej så härdiga som
denna. C. förökas genom frö, som lägges i
sand under vintern och sås ut på våren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
