Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castanea - Castanopsis crysophylla - Castilleja coccinea - Casuarina - Casuarinaceae - Catalpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Castanopsis—Catalpa
229
Mycket ömtåliga som småplantor i vårt
land och böra därför de första åren
övervintra frostfritt.
Castano’psis crysophy’lla Dougl.
(Faga-ceae), Nordam., är ett städsegrönt,
Casta-nea närstående träd, som möjligen kan
odlas på särdeles skyddad plats i Skåne. Har
långa, läderartade, helbräddade blad, på
översidan glänsande mörkgröna, undertill
gula. Blommorna doftande som hos
Casta-nea.
Castille’ja coccfnea Spreng.
(Scrophularia-ceae), Kanada. Ett- eller tvåårig, fotshög,
hårig ört med blekgula blommor och
scharlakansröda blomstödjeblad. C. indivi’sa
Eng-elm. Tex., har grönaktiga blommor och
karminröda stödjeblad. Släktets omkring 30
arter äro merendels parasiter på andra
växters rötter men växa även i fuktig, torvig
och mossig jord.
Casuari’na Forst. (Casuarinaceae), Austr.
Omkring 25 arter spädgreniga, i regel
bladlösa, intressanta småträd, av vilka några
odlas i kallhus. C. equisetifo’lia L. och C.
quadriva’lvis Labill. torde vara de
vanligaste men likväl sällan sedda arterna. Förökas
genom sticklingar och planteras i små
krukor i sandblandad ljungjord och ställas
utomhus under sommaren. Mycket försiktig
vattning under vintern. C. equisetifolia är
en av de växter, vilkas trä på grund av sin
hårdhet kallas för järn trä.
Casuarina’ceae, järnträväxternas familj,
omfattar endast släktet Casuarina.
Catalpa L. (Bignoniaceae), trumpetträd. 4
arter skönblommande träd i Nordam.,
Ostas. och Västind. Bladen hela, äggrunda eller
hjärtlika, motsatta eller tre i kransar.
Blommorna stora, oregelbundet klocklika med
krusiga blomblad. C. bignoniofdes Walt. (C.
syringifo’lia Moench.), ö. Nordam. Litet träd
eller trädlik buske med utspärrade grenar
och tunna, doftande, 15—25 cm.
breda,hjärtlika blad, på undersidan mjukhåriga.
Blommorna äro 4—5 cm. breda, samlade i
toppställda, klaselika vippor, vita med gula
strimmor och rödbruna fläckar i svalget.
Frukten är en ända till 40 cm. lång, knappt
Cassiope tetragona.
1 cm. tjock, nästan trind kapsel. C. ova’ta
G. Don (C. Kae’mpferi Sieb. et Zucc.), Jap.,
är mindre, med utbredda grenar; ända till 20
cm. stora äggrunt hjärtlika blad, ofta något
trekantiga, djupt gröna. Blommorna äro
endast 2,5 cm. stora, doftande, blekgula med
gula strimmor och violetta punkter i
svalget. Betydligt härdigare är arten C.specio’sa
Warder., För. Stat. Högt, rätt uppåtväxande
träd med långspetsiga, hjärtlika, 30 cm. stora
blad och ända till 5 cm. stora, vita
blommor, försedda med små violetta punkter i
svalget. Denna art har visat sig vara
relativt härdig ända upp till Göteborgstrakten,
där exemplar finnas, som blomma och sätta
frukt under normala år. Tyvärr slår C.
mycket sent ut på våren, varför de icke böra
placeras på alltför framskjuten plats.
Förökas genom frö under glas, och
fröplantorna övervintras frostfritt. Under de
första åren efter utplanteringen böra de
vin-tertäckas åtminstone över rötterna.
Castanea sativa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
