Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cattleya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Cattleya
231
Cattle’ya Ldl. (Orchidaceae). Ett av
orkidéfamiljens ståtligaste släkten, omfattande 40
i trop. Sydam, epifytiskt växande arter och
ett mycket stort antal i växthus
uppdragna hybrider. De flesta äro
utomordentligt användbara för blomsteravskärning,
särskilt alla de som tillhöra
labiata-gruppen. Arterna av denna grupp ha
spolformiga, 10—20 cm. långa bulber,
utgående från en krypande stam och
uppbärande ett, stundom två, sällan tre,
läder-artade, jämbreda, kvarsittande blad och 2
—4 blommor i klase; de enskilda
blommorna ofta 12—18 cm. stora. Andra arter,
tillhörande den högväxta
guttatagrup-p e n, ha ända till 60 cm. långa, stamlika
bulber med 3—4 äggrunda eller ovala,
hårda blad och rika klasar av hos de olika
arterna mer eller mindre stora, ofta doftande
blommor. Blomknopparna äro hos alla C.
att börja med inneslutna i en platt slida,
som utgår vid bladets bas i spetsen av
bul-bema. Blommornas färger växla från lila,
rosa, violett, purpur, brunt, vitt och
guldgult. Deras petaler äro oftast bredare och
större än sepalerna (se d. o.). Läppen
har vanligtvis sidoflikarna uppvikta
omkring pelaren likt ett rör och framtill
utbreder den sig till en mer eller mindre stor,
rundad och ofta krusig framflik.
Könpelaren är lång och kraftig samt försedd med
fyra trekantiga pollenmassor. Korsade
inbördes i flera led samt även med arter av
Brassavola, Epidendrum, Laelia och
Sophro-nitis ha C. givit upphov till en stor mängd
sköna hybrider, vilka i trädgårdarna
erhållit namn ss. Brassocattleya, Epicattleya,
Laeliocattleya, Sophrocattleya m. fl. (se
d. o.).
C. förekomma längs kusterna av det trop.
Am. i skogsbrynen, där friska vindar och
klar dager men ej skarpt solljus komma
dem till del. Ini de tätaste skogarna växa
de icke. Men i närheten av vatten, ss. smärre
insjöar, ofta på betydlig höjd, 1 500—2 500
m. ö. h., och omgivna av glesare
skogsdungar trivas de bäst och utveckla sig där
till oanad praktfullhet. Här växlar värmen
från 10° till 30—40°, och luften är under
åtta, nio mån. av året mättad av fuktighet.
Under regnperioderna, som vara fyra till
sex. mån., växa C., och under den torra års-
Cattleya hardyana. Gbgs Trädg.-för.
tiden, som dock avbrytes av en och annan
regnskur, blomma och vila de. Man har i
denna deras förekomst i naturen en god
ledning för deras odling.
1. Labiata-typer:
C. dowia’na Batem., Costa Rica. Relativt
sällsynt, med stora, starkt doftande,
nankin-gula blommor, försedda med stor krusig
läpp med purpurstrimmor och blodrött i det
guldgula svalget; aug.—sept. Dess i odling
vanligare var. a’urea T. Moore, Colombia, är
ljusare gul med mer öppen men mindre läpp.
Huvudformen har varit ett präktigt objekt
för hybridiseringar. Det finnes även en
spontan hybrid mellan denna och C. gigas,
nämligen den nästan helt blodröda C.
har-dya’na Will. et Moore, som är synnerligen
praktfull. C. gaskellia’na Rchb. f., Venez.
Stora, ljust lilafärgade blommor med gult
i läppen; aug.—sept. C. labia’ta Ldl., Brasil.,
var tidigare den mest odlade innan
hybriderna kommo till. Stora, lilafärgade
blommor med gul fläck på den mörkt purpurröda
läppen. Mycket varierande såväl i färg som
läppens större eller mindre fläck; okt.—dec.
C. Mende’lii Backh., Colombia. Ljust
rosalila, nästan vita blommor med karmosinröd,
ådrad läpp; maj—juni. C. Mo’ssiae Hook.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
