Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chrysanthemum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Chrysanthemum
271
Storblommiga krysantemum.
Carl Brorström, Hässelby.
äro lätta att sköta, behöva ej toppas eller
knoppgallras och utplanteras, så snart
frosten ej längre hotar, i slutet av maj eller
början av juni, samt inslås i krukor, så snart de
börja blomma, och ställas ut i kaster eller
växthus för användning efterhand. (Hzn.)
Sjukdomar. Krysantemummj
öldagg (Oidium chrysanthemi) bildar en vit,
mjölig beläggning, särskilt på de unga
skotten. Starkt menlig inverkan på plantans
tillväxt och blomning. Otillräcklig luftning,
starka temperaturväxlingar, tät plantering
och stark kvävegödsling befordra angrepp.
Endast mjöldaggsfria exemplar böra
användas till moderplantor. Svavelbegasning
(i hus) eller bestoftning med svavel tillrå
-des. En del sorter, t. ex. ”Mme Oberthür”
och ”Mrs Pulling” äro relativt
motståndskraftiga. Bladfläcks juka (Septoria
chrysanthemella) kännetecknas av runda,
svartbruna fläckar. Bladen vissna, de
nedersta först. Besprutning med
kopparpreparat bör företagas vid begynnande
angrepp. Försiktighet med kvävegödsling.
Krysanthemumrost (Puccinia
chry-santhemi) bildar, huvudsakligen på bladens
undersida, mörkt rostbruna, ofta av en ljus
bård omgivna stofthopar; på bladets
mot
satta sida ljusgröna till gulaktiga fläckar.
Bladen vissna i förtid. Svampen angriper
huvudsakligen Ch. indicum, vars raser visa
olika mottaglighet. Några, t. ex. ”Alice M.
Love”, ”Buckingham”, ”Hatzuwarai”, ”In
memoriam”, ”R. T. Blyth” och ”Yoko”,
anses mycket motståndskraftiga. Besprutning
eller bestoftning (kopparpreparat, svavel
m. m.), varvid det är angeläget att bladens
undersida nås av bekämpningsmedlet, bör
företagas vid begynnande angrepp och
därefter med korta mellanrum. Om mottagliga
sorter odlas, böra de hållas skilda från
övriga. Sticklingar tagas endast från friska
plantor. Angripna delar samlas och
brännas. Väl luftade, svala hus anbefallas,
starka temperaturväxlingar och daggbildning
böra undvikas. Frilandsodlingar böra vid
ihållande regnig väderlek förses med
skyddstak av bänkfönster. Gödsling med
kali ökar värdväxtens motståndskraft.
Grå-mögel (angriper särskilt blommorna),
Bakteriekräfta, Rotbrand och
Sticklingsröta (se d. o.). Th. Lfs.
Skadedjur. Bladlöss, Trips, K r y
-santemumflugan, Krysantemum g a 11 m y g g a n (se d. o.),
Kry-santemumålen (se Nematoder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
