Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Chrysanthemumflugan - Chrysanthemumgallmyggan - Chrysocoma - Chrysodium - Chrysogonum virginianum - Chrysomelea - Chrysophyllum - Chrysopsis villosa - Chrysurus cynosuroides - Chysis - Cibotium - Cichorium Intybus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Chrysanthemumflugan—Cichorium
Chysis bractescens. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
Chrysanthemumflugan, se Kr y s an t e
-mumflugan.
Chrysanthemumgallmyggan, se K r y
-santemumgallmyggan.
Chrysoco’ma L., några sällan odlade
fleråriga örter, syn. med A s t e r.
Chryso’dium Mett., se Acrostichum och
Elaphoglossum.
Chrysogo’num virginia’num L.
(Composi-tae), s. Nordam., på fuktiga platser. 10—
30 cm. hög flerårig ört med ensamma,
lång-skaftade, 2,5—4 cm. breda, mörkt gula
blomhuvud med avrundade strålblommor. Visat
sig härdig i bot. trädg. i Göteborg på
stenparti.
Chrysome’lea lanceola’ta Tausch., syn. med
Coreopsis l.
Chrysophy’llum L. (Sapotaceae). Omkring
60 trop. arter, av vilka C. Cainfto L.,
Sydam., odlas i trop. länder för fruktens skull,
s. k. ”stjärnäpple”. Som ung planta i
samlingar av varmhusväxter är denna art
mycket dekorativ med mörka, ovala, glänsande
blad, som på undersidan äro guldskimrande
silkeshåriga. Förökas genom sticklingar av
halvmoget trä, vilka dock rota sig mycket
långsamt. Se även Martiusella.
Chryso’psis villo’sa DC. (Compositae),
Nordam. Den enda av släktets tjugutal arter
som jämte sina varieteter är i odling.
Fotshög perenn växt, vars nedre del vid
rothalsen är något vedartad och därför är
känslig för hårda barvintrar. Bladen små,
skiftesvisa, ovalt lansettlika, gråaktigt
håriga. Blommorna äro små, guldgula,
aster-lika; juni—sept. C. förökas genom frösådd
i krukor men kan även med försiktighet
delas på våren. Fordrar soligt läge och lätt
jord, bäst på stenparti. Var. Ru’tteri är
större och blommar senare.
Chrysu’rus cynosurofdes Pers., syn. med
Lamarckia aurea.
Chysis Ldl. (Orchidaceae). Ett fåtal arter
epifytiska orkidéer med spolformiga, långa,
hängande bulber, ljust gröna, avfallande
blad och vackra, stora, vaxartade blommor
i fåblommiga klasar. C. a’urea Ldl.,
Panama, Venez., blommar ofta både vår och
höst med gula, mörkare tecknade blommor
med karminröda strimmor på läppen. C.
bracte’scens Ldl., Mex., har större, nära 10
cm. breda blommor, som äro vita med
guldgula teckningar på läppen. En vacker
hybrid är C. Chelso’nii hort. (C. bractescens
X C. laevis) med ljust gula blomblad, vart
och ett tecknat med en röd fläck i spetsen;
läppen violettstrimmig på höggul botten.
C. odlas i korgar i temp. varmhus. Se vidare
Orkidéer.
Cibo’tium Kaulf. (Cyatheaceae). Storväxta,
synnerligen dekorativa ormbunkar för stora
varmhus. Bladen bli flera meter långa och
jämförelsevis breda, flera gånger
parbla-diga, graciöst utåthängande, glänsande
gröna, med vitgrått på undersidan. Odlade
äro C. Ba’rometz Link, Östas., C. gla’ucum
Hook., Hawaji, och C. Schie’dei Cham. et
Schlecht., Mex. Den sistnämnda är som 2
—3 års planta utomordentligt graciös och
dekorativ med stora vinglika blad.
Planteras i stora krukor eller baljor. Se vidare
Ormbunkar.
Cicho’riuil) Fntybus L. (Compositae),
julsallat, cikoria, vägvårda. En i s. Sv.
tämligen sällsynt tistellik men mjukbladig växt
med vackra, klarblå blomkorgar, vilkas
strålblommor äro jämnt och tätt
fördelade till en krans runt disken. Odlas för
rötternas skull, av vilka erhålles
kaffesurrogatet cikoria. Av de blekta bladen erhåller
man ”c h i c o r é e”, som vintertid ätes som
sallat och har en friskt bitter smak. Se
vidare Julsallat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
