Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dianthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dianthus
371
sin största betydelse för användning till
korsningar i och för uppdragning av nya
remontantnejlikor för växthus. 2.
Trädnejlikor. Dessa nejlikor (treecarnations), vilka
på sin tid odlades mycket i Engl., ha starka
halvt vedartade stammar, långa stjälkar och
utmärkt vackra blommor. De odlades förr
mycket i hemmen på ljusa verandor eller i
ljusa, svala rum. Förökas genom
sticklingar. 3. Häng- eller ampelnejlikor, även
kallade ”Tyroler-hängnejlikor”, vilkas
ursprung är tämligen oklar, äro en ras, vars
former har mer än meterlånga, slaka
stjälkar med vackra blommor i olika färger hos
de olika sorterna. De tunna och rangliga
skotten falla gärna utåt och nedåt, om de
planteras i amplar, som böra hänga ljust
och svalt. 4. Remontantnejlikor anses ha
uppkommit ursprungligen genom
korsningar mellan D. C. och D. suffrutico’sus Willd.,
vars hemland är okänt. Av den sistnämnda
anses ifrågavarande sorter ha fått sitt
buskiga växtsätt. Den allra första sorten lär ha
varit ”Mahon blanc” och tillkom år 1820. Att
börja med odlades endast franska sorter
men, sedan sådana omkring år 1858 i Am.
blivit föremål för förädling, uppkom den
ras eller klass, som kallas
Amerikanska remontantnejlikor, och som
numera äro föremål för de storodlingar,
vilka bedrivas inom växthus. De
amerikanska nejlikorna göra fullt skäl för
benämningen remonterande, i det att de blomma
oupphörligt hela året om, dock under vissa
tider rikare än under andra. De ha långa,
starka stjälkar, breda och tjocka blad samt
äro mer buskiga än de äldre franska
sorterna. Deras blommor kunna bli mer än
6—10 cm. breda tvärsöver och finnas i de
läckraste färger i vitt, gult, skärt, rosa,
rött och mörkrött, mer eller mindre starkt
doftande. Även spräckliga sorter finnas,
men de enfärgade synas vara mest odlade.
Odling av växthusnejlikor.
Denna odling skall blott i korta drag
omnämnas. Den tillhör de mer exklusiva
specialiteter, vilka måste praktiskt instuderas.
Nejlikorna fordra för sin trivsel framför
allt luft och ljus. Ett nejlikhus måste
därför vara så konstruerat, att allt
skymmande undvikes, d. v. s. att åtminstone 40 cm.
bredd lämnas mellan spröjsarna eller helst
Margarithnejlikor.
än mer, samt att riklig luftväxling kan ske.
Vidare fordra de en kraftig, jungfrulig,
sandblandad lerjord. I regel läggas
därför nejlikhusen ut på öppna åkern, där
ingenting skymmer och där det finns
tillgång på kraftig och frisk åkerjord. Denna
bör för ändamålet prepareras ett år i
förväg genom kalkning, iblandning av
kogödsel och superfosfat samt plöjas och
harvas oupphörligt, så att den blir ogräs-
Chornejlika: ”Comtesse Knuth”. Foto Weibulls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
