Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dictamnus albus - Dictyosperma - Didiscus - Didissandra - Didymocarpus - Didymochlaena lunulata - Dieffenbachia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
Dictyosperma—Dieffenbachia
Didymochlaena lunulata. Foto Ternström.
genom frösådd i fat, som bör företagas
omedelbart efter fröets skördande på
eftersom-maren. Under vintern och våren komma
fröplantorna upp, fast särdeles ojämnt.
Delning kan ske om våren, men plantorna äro
mycket känsliga härför, varför stor
försiktighet bör iakttagas.
DictyOSpeTma Wendl. et Dr. (Palmae). Tre
arter parbladiga palmer, hemmahörande
på Maskarenerna, närmast lika Areca och
Ptychosperma, men med varje delblad
utlöpande i en lång spets. I varmhus odlas D.
album Wendl. et Dr. och D. rubrum Bak.,
den sistnämnda med rödaktiga unga blad.
Båda äro resliga palmer på smäckra, höga
stammar. Om odling, se Palmer.
Didi’scus DC., se Trachymene.
Didissa’ndra C. B. Clarke (Gesneriaceae),
Ostind. och Kina. 15 arter låga örter, lika
de mer kända Ramondia. Av dessa odlas
D. Ianugino’sa C. B. Clarke, Himal. Avlångt
ovala, rynkiga, något ludna blad och mörkt
blå blommor med vitt centrum, uppburna
av ett 12—15 cm. högt skaft; juni—juli.
Odlas på stenpartier på torr och stenig plats
i halvskugga. Troligen icke så härdig som
Ramondia. Förökas genom frö eller delning.
Didymo°a’rpus Wall. (Gesneriaceae),
Ostind. och Malaj, arkip. Mer än 100 arter
håriga eller luddiga, sällan glatta örter,
mycket närstående de mer kända Streptocarpus.
Äro beskrivna även under släktnamnen
Chi-ri’ta Don och Roe’ttlera Kntze.
D. hamo’sa Wall., Ind. 30—40 cm. hög med
motsatta, ovala, stora blad och ljusblå
blom
mor, vilkas pip är trång och vit. D.
Hors-fie’Idii Fritsch, Java, blir 50 cm. hög med
tjocka skott och motsatta, 17 cm. långa och
8 cm. breda, på översidan strävhåriga blad.
Blommorna, 5 cm. långa, öppna, lilafärgade
med gulvitt svalg. D. chine’nsis Fritsch,
Hongkong, har endast jordblad, som äro 7
cm. långa, ovala. Blommorna, på luddiga
skaft, äro 3,5 cm. långa med vid tratt,
violetta och försedda med två gula strimmor
i svalget. D. förökas genom frösådd eller
också genom bladsticklingar på samma sätt
som Saintpaulia. De tarva porös och god,
humusrik jord och försiktig vattning. Temp.
växthus.
I)idymochlae’na lunula’ta Des v.
(Polypo-diaceae), trop. Afr. och Am., är en låg
stamormbunke med upprätta,meterlånga, dubbelt
pardelade, glänsande gröna, liksom
fernissade, något läderartade blad, vilkas småblad
äro nästan fyrkantiga. Bör odlas i varma
och fuktiga växthus och vattnas med
omsorg. Den minsta uttorkning eller för
mycket vatten har till följd att småbladen falla
av och lämna tomrum efter sig utmed
bladets huvudnerver. Odling i övrigt, se O r m
-bunkar.
Dieffenba’cllia Schott (Araceae), trop. Am.
Omkring 30 arter kraftiga örter med tjock,
rak och saftig stam och stora, tjocknerviga,
ovala eller lansettlika blad med långa skaft
med stamomfattande slida. De odlade D.,
vilka till stor del äro varieteter eller
hybrider, äro vackra brokbladiga
dekorationsväx-ter för varmhus och inbyggda
blomsterfönster. Stammarna äro grova, krypande och
böja sig uppåt samt sluta med en upprätt,
rak, meterhög del, uppbärande bladen i en
gles rosett. D. Ba’usei, hybrid (D. pictaXD.
Weirii), nästan helt gulgröna blad, som äro
strimmiga och fläckiga av ljust grönt.
Bladen äro spetsiga och rätt smala och hela
växten betydligt mindre än andra arter.
D. Fournie’ri hort., Colombia, har mycket
stora, läderartade blad med fläckar och
punkter av rent vitt på svartgrön botten.
D. Leopo’ldii Lind., Colombia, har mörkt
gröna blad försedda med en tämligen bred,
oregelbunden, elfenbensvit mittstrimma. D.
picta Schott är en av de huvudarter vilka,
knappast odlade, ha givit upphov till några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
