Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Duchesnea indica - Dudleya - Duranta - Duvalia - Duvkulla - Dvärgbjörk - Dvärgbuske - Dvärgfruktträd - Dvärglummer - Dvärgpalm - Dvärgtall - Dvärgträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dudleya—Dvärgträd
405
revor. Odlas i vanlig jord i hängande fat
eller krukor.
Dudle’ya Br. et R., syn. med Echeve’ria,
vissa arter.
Dura’ntaL.(Verbenaceae), trop. Am. Några
arter städsegröna buskar, av vilka D.
Plu-mie’ri Jacq., Sydam., odlas i varmhus.
Taggig buske med omvänt äggrunda blad och
blåa, i utåthängande klasar samlade
blommor under sommaren. Bären äro gula och
säges vara ätbara. D. förökas genom
sticklingar på undervärme och kan under
blomningstiden utplanteras på skyddad och varm
plats.
Duvalia Haw. (Asclepiadaceae), Sydafr.
Omkring 15 arter Stapelia närstående
växter. Odlade äro D. e’legans Haw., D. poli’ta
N. E. Br. och D. reclina’ta Haw., samtliga
lika Stapelia och odlas som dessa.
Duvkulla se Trientalis.
Dvärgbjörk, se Betula nana.
Dvärgbuske, små helt vedartade växter; jfr
Dvärgträd.
Dvärgfruktträd äro mindre
fruktträdsfor-mer av 40—50 cm. stamhöjd och förädlade
(genom ympning eller okulering) på
svagväxande underlag eller grundstammar (se
d. o.). På denna svaga rot blir även kronan
mer eller mindre svagväxande, beroende på
fruktsortens anlag i detta hänseende, och
ju svagare roten är, ju svagare blir trädet.
D. bli tidigt fullväxta och bära i allmänhet
tidigare frukt, därför bli de även tidigare
överåriga och utlevade. De ha större
fordringar på jord och växtplats, liksom även
på näring och tillräcklig fuktighet än
stamträden (se d. o.), men om de stå väl till,
giva de vanligen bättre utvecklad frukt än
dessa. De planteras tätare, och då de icke
uppnå större höjd, äro de lätta att sköta vid
beskärning, besprutning och skörd. För
våra förhållanden äro endast äpple- och
päronträd i denna form lämpliga och därvid
bör endast sådana sorter komma i fråga,
som ge verkligt tidiga skördar. D.
planteras ofta mellan stamträden, och då de nöja
sig med halva det avstånd stamträden
behöva, sättas de omväxlande med dessa i
raden och ibland även i en hel rad mellan
Dvärgkörsbärsträd i kruka.
stamträdsraderna. D. bära här frukt, medan
de större träden växa till. Planteringssättet
kan vara bra, om anläggningen skötes så,
att dessa små träd tagas bort, så snart
utrymmet behöves för de andra. Th.
Dvärglummer, se Selaginella.
Dvärgpalm, se Chamaerops humilis.
Dvärgtall, se Pinus montana.
Dvärgträd. Inom de flesta trädsläkten
kunna förekomma individer, vilka lida av
allmän förtvining, förorsakad dels av
bristande näringstillförsel, dels av att de
härleda från de minsta fröna, dels på grund
av beskärningar och svältning eller
ymp-ningar av svagväxande grenar på
svagväxande underlag o. s. v. Sådana dvärgträd
förekomma alltså såväl inom naturen som
de ock kunna åstadkommas på konstlad väg.
Särskilt i Japan har man kommit mycket
långt i konsten att framställa dvärgträd
genom att icke blott utvälja de minsta fröna
Dvärgtall: Chamaecyparis obtusa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
