Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dvärgträd - Dyborre - Dyckia - Dyjord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
406
Dyborre—Dy j or d
Dvärgfruktträd av Gravensteiner.
för sådd, utan därjämte genom att borttaga
en del av frövitan eller hjärtbladen,
varigenom plantorna redan från spädaste ålder
bli förtvinade. Ej nog härmed utan
plantorna hållas alltjämt på svältkur i
möjligast minsta krukor, vilka de få
fullständigt fylla med rötter. Ingen
näringstillförsel får ske utöver den nödvändigaste
minsta kvantitet jord, sparsam vattning, och
till yttermera visso en upprepad
nedbind-ning i sicksack av alla växande skott, så
att cellerna i dessa krympa så mycket
som möjligt. Allt är således ägnat att
hämma safttillströmningen och därigenom
påtvinga växten en allmän atrofi. Särskilt är
det barrträd, körsbär och plommon, som
japanerna på detta vis tvinga till
dvärgformer, vilka stundom bliva 50—100 år
gamla med en stamgenomskärning av
endast 4—7 cm. och en höjd av 30—60 cm.
De stå högt i pris, vilket ju icke kan
förvåna, då de äro resultat av ett så långt
och tålmodigt arbete. Sålunda är ett 8—
12 cm. högt plommonträd i full blom i en
3"-kruka värt betydligt över 1 000 kr.
I naturen förekomma många lågväxande
varieteter av träd och buskar, s. k. n a n a
-eller p u m i 1 a-former, vilka vid utsäde
hålla sig konstanta. Men även arter av
vissa trädsläkten finnas, som t. ex.
dvärg
björken, många Rhododendron m. fl., vilka
av naturen äro låga, i detta fall krypande
och buskformiga, alltså icke dvärgträd i
vanlig bemärkelse. Sådana lågväxande och
krypande vedartade växter förekomma
huvudsakligen i polartrakterna eller
högfjällen. Om d v ä r g f r u k 11 r ä d, se d. o.
Dyborre, se Stratiotes.
Dy’ckia Schult. (Bromeliaceae), Sydam.
Omkring 60 arter xerofila (se d. o.),
stamlösa växter, till sitt yttre mycket avvikande
från de allmännare kända bromeliacéerna
och mycket mer lika en Agave eller Aloe.
D. altfssima Ldl., Brasil., har 25 cm. långa
blad, i kanterna försedda med 5 mm. långa
taggar. Blommorna gula på mjöliga, senare
glatta, greniga, höga stjälkar. D. sulphu’rea
K. Koch, Brasil., torde vara den allmännast
odlade och förekommer ofta i samlingar
av suckulenta växter. 15—20 cm. långa,
på undersidan ljust linjerade, grågröna,
tjocka, spetsiga blad, med 2 mm. långa,
tätsittande skarpa taggar i kanterna.
Blommorna svavelgula. D. förökas mycket lätt
genom sidoskott eller frö. Odlas i kallhus
och planteras i relativt små krukor med god
sandblandad grästorvjord. Utmärkta
rums-växter. Se vidare Bromeliaceae.
Dyjord, se Jordslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
