Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostfjärilar - Frostskador
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frostskador
477
alla kläckas på hösten och framkomma till
svärmning strax efter de första
frostnätterna. Den mest bekanta arten är vanliga
frostfjärilen (Operophthera brumata).
Hanen av denna mäter mellan vingspetsarna
c:a 25 mm. Vingarna äro till färgen blekt
gråbruna och tecknade med blott svagt
antydda tvärband. Honan är praktiskt taget
vinglös, mörkt gråbrun och c:a 6 mm. lång.
Larven är 25 mm. lång, grön med svagt
antydda ljusa ränder. En mycket närstående
art är björkfrostmätaren (Operophthera
fagata), som vad larven beträffar endast
avviker genom sitt glänsande, svarta huvud.
En tredje, vanlig art är lindmätaren
(Eran-nis defoliaria). Hanen blir avsevärt större
än den vanliga frostf järilhanen och har gula
med rostbrunt pudrade framvingar. Honan
är alldeles vinglös, till färgen vitgul med
svarta småfläckar och blir 12 mm. lång.
Samtliga arter ha likartad utveckling
och samma levnadssätt. Den sistnämnda
har förkärlek för linden men kan även
förekomma på fruktträd o. a. lövträd.
Björkfrostmätaren förekommer företrädesvis på
björk, medan den vanliga frostfjärilen
träffas på allehanda lövträd och buskar. De på
hösten framkomna honorna begiva sig
krypande uppför trädstammarna för att helst på
de späda grenarna avlägga ägg. Detta sker
sedan skymningen inbrutit. De uppsökas då
av de kring trädstammarna flygande
hanarna. Äggen kläckas vid
knoppspricknings-tiden. De unga larverna äta sig in i de
svällande knopparna och mellan de
framträngande bladspetsarna. De gnaga sedermera på
trädens gröna delar eller på blommor och
ung kart samt binda samman de sargade
bladresterna med fina spinntrådar. Först
vid midsommartiden, i sydligaste Sv. något
tidigare, lämna larverna träden för att
förpuppa sig några cm. djupt i jorden eller i
den under träden befintliga
gräsvegetationen. Inom en liten kokong, bemängd med
jordpartiklar, förvandlas sedan larven till
puppa, vilken kläckes vid frostens inbrott
på hösten. F. uppträda stundom i oerhörd
mängd och kunna då fullständigt kaläta
träden. De bekämpas genom besprutning
med arsenikgifter omedelbart före
knopp-sprickningen, före och efter blomningen.
Fritillaria pallidiflora.
Genom att anbringa s. k. limgördlar kring
trädens stammar i god tid före fjärilarnas
framkomst på hösten kan man fånga de
uppför stammarna vandrande honorna.
Vin-terbesprutning med karbolineumhaltiga
preparat kan även göra nytta genom att döda
äggen, i den mån dessa äro åtkomliga för
vätskan. A. T.
Frostskador, se Köldskador.
Frostfjärllhanar som fastnat på. klibbiga
kastanje-knoppar. Nedtill t. v. honan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
