Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
Fruktodling
flytta in vildplantor från skogen till
trädgården och att där ympa dem, och vad
beträffar enklare sorter av körsbär och
plommon lärde man sig tidigt att föröka dessa
genom rotskott. Så småningom anlades dock
trädskolor och under 1800-talet arbetades
ivrigt på att frambringa lämpligt
plante-ringsmaterial. Redan i början av
1800-talet bildades hushållningssällskap i en del
län och så småningom kommo sådana till
stånd överallt i landet. Deras intresse gällde
i första hand modernäringen och även
trädgårdsodlingen gynnades.
Länsträdgårds-mästare anställdes (numera kallade
träd-gårdskonsulenter, se d. o.) att stå
allmänheten till tjänst med plantering och
trädgårdars anläggande. Dessa tjänstemän ha i
fruktodlande län ägnat övervägande delen
av sitt intresse åt F., och för saken
intresserade ha samlats till sammanslutningar.
Så finnes f. n. närmare 1 000
fruktodlar-föreningar i landet, vilka inordnats under
större länsförbund. Under det att F.
tillsammans med annan trädgårdsodling under
så gott som hela 1800-talet företrädesvis
bedrevs vid herrgårdarna, började den vid
sekelskiftet att omhändertagas av
specialodlare. År 1900 bildades Sveriges p o
-mologiska fören in g (se under
Sällskap) och därmed inträdde ett nytt och
framgångsrikt skede för landets F. Förutom
befrämjandet av en förbättrad produktion
av kvalitetsfrukt har föreningen även utfört
ett gediget arbete för att komma fram till
bestämda principer för fruktens sortering,
förpackning och försäljning. Se
Sortering och packning av frukt.
Antalet fruktträd i landet är f. n. c:a 7,5
mill., därav 4,2 mill. äppleträd, 1,3 mill.
päronträd samt 1 mill. av vardera
körsbärs-och plommonträd. I genomsnitt finnas pr
100 hektar odlad jord 200 fruktträd och pr
100 inbyggare 122 fruktträd. Då stora delar
av landet sakna alla möjligheter för odling
av frukt, ss. Norrb., Västerb., Jämtl. och
delvis Västern, län, bliva givetvis antalet
träd pr 100 inbyggare större i de olika
fruktodlande länen. Så komma på Gotl. län
314 fruktträd pr 100 inbyggare. På grund
av de olika fruktslagens olika fordringar
förskjutas också siffrorna för den
procentuella mängden av olika träd i olika län.
I Västern, län utgör plommonträden 20 %
av hela trädantalet, päronträden endast
2 %. I Sthlms län finner man 58 % äpple,
11 % päron, 20 % plommon och 11 %
körsbär. I landets sydligaste delar finnas 49 %
äpple, 27 % päron, 18 % plommon och 6 %
körsbär. Dessa siffror visa att päron
huvudsakligen lämpa sig för sydligare och
gynnsammare trakter. Ädlare plommon ha
samma fordringar, och de, som förekomma
längre norr ut, äro enklare sådana. Längst
norr ut trivas endast surkörsbär.
Med den stora olikhet i klimatiskt
hänseende, som är rådande i vårt land, är givetvis
möjligheterna för F. mycket olika i skilda
delar. En värdefull ledning, när det gäller
att för dessa olika områden få lämpliga
sorter, finnes i den zonkarta, som upprättats av
Sveriges pomologiska förening, jämte
därtill ansluten sortlista över för olika
odlings-områden lämpliga sorter. Den del av landet,
där F. överhuvudtaget kan komma i fråga,
uppdelas i fem olika områden eller zoner
(se kartan). Zon I omfattar de
gynnsammaste delarna: största delen av Skåne
och s. Blekinge, ett stycke uppefter ö.
kusten medtagande Öl. och Gotl. samt hela
västkusten upp till Göteborg. Zon II följer
därefter och sträcker sig med en smal
remsa i v. upp till Vänern och i ö. upp till
Kolmården och omfattar nästan hela
Öster-götl. Zon III utgör i stort sett ett brett
bälte från Vänern i v. till Sthlm i ö. N.
därom kommer zon IV i ett oregelbundet
bälte tvärsöver hela landet och även största
delen av Smål. räknas till denna zon.
Zon V omfattar de trakter n. därom, där
överhuvudtaget någon F. är möjlig, och
sträcker sig uppefter ö. kusten ända till
Piteå. Endast för de tre första zonerna kan
ekonomisk F. rekommenderas. I de båda
andra gäller odlingen det egna behovet,
vilket icke hindrar, att särskilt
gynnsamma trakter även inom zon IV skulle
kunna komma i fråga för ekonomisk F. De
senare årens rationella vård av fruktträden
har nämligen kommit gränserna för
ekonomisk F. att vidgas.
Jorden för F. bör helst vara varm, kalkrik
lermylla på en godartad, lerhaltig alv, men
givetvis kunna de flesta godartade jordar
användas. Inom stora områden av Skåne och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
