Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelholkar - Fåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
Fåglar
Fågelholk. Teckn. Krook.
flädermöss, som äro ännu nyttigare
insektsjägare, tagit bostad i en holk är det skäl
i att avstå från rengöringen, som utföres
med specialverktyg. Som avledare för
eventuell fuktighet borras i botten ett hål med
6 mm. diameter. Flyghålet göres cirkelrunt
och stigande i 4° vinkel. På orter, där
sparvar uppträda i större mängd, bör
öppningen erhålla en så liten dimension som 27 mm.,
men därvid är även talgoxen utestängd. 32
mm. flyghål tillåter liten hackspett att
komma in, och med 46 mm. är öppningen
tillräcklig för både större hackspett och
starar. På holkens botten lägges något
torvmull, mindre för småfåglar och något mer
för de större. Holken fastskruvas vid en
upphängningslist av ekträ. Fastsättningen
i träden sker bäst med träspik.
Vid upphängningen gäller att holken får
en svag lutning mot flyghålet, samt att detta
helst riktas mot sydost, och holken skall sitta
stabilt, liksom sammanvuxen med trädet.
Olika fåglar välja gärna skilda hö jdlägen för
sina bon. Staren tycker om att häcka c:a
8 m. ovan mark och ej i omedelbar närhet av
bebodda byggnader. Brokspettarna söka
boplatser i 5 till 15 m. höjd under det att grå
flugsnappare och rödstjärt trivas med
holken endast 2 till 3 m. över markytan och i
närheten av människoboningar. Som god
norm kan emellertid tagas att alla holkar
med 27—32 mm. flyghål kunna placeras
3,20 m. högt och de med 46 mm. 6,20 m.
högt.
Utom holkar tillverkas även s. k. bostenar.
Dessa äro avsedda att inpassas antingen i
byggnadsgrund eller stödmurar. Boet har
därvid erhållit 12,5 cm. diameter. Bostenen
består av armerad betong med måtten 22 X
18X18 cm. Det tycks som om vissa
fågelarter skulle finna sig väl till rätta även med
sådan häckplats. M. K.
Fåglar. I fråga om fåglarnas betydelse för
växtodlingen äro meningarna ofta rätt
delade beroende på en rätt otillfredsställande
kunskap om flertalet arters matsedel. Ej
minst gäller detta småfåglarna. Många av
dessa leva utan tvivel av insekter och kallas
enbart av detta skäl för ”nyttiga”, men så
länge man ej med visshet känner detaljerna
i deras matsedel, vet man i verkligheten ej,
om de förtära i huvudsak skadliga insekter
eller nyttiga arter. Bortsett härifrån äro
emellertid särskilt småfåglarna av sådant
estetiskt värde för trädgårdsodlingen, att
de böra omhuldas och beredas
häcknings-platser. Blott då det gäller några få arter
kan trädgårdsodlaren ha anledning på F.
använda benämningen ”skadedjur”. Bland
dessa må i främsta rummet nämnas
gråsparven, som genom att förtära frön av
skilda slag ofta gör ofog på såbäddarna
eller de baljbärande ärtsängarna. Någon
gång kompenseras skadegörelsen genom att
den plockar larver av skilda slag på
fruktträden eller annorstädes. Bär och knoppar
på träd och buskar förtäras ibland även av
gråsparvar, och samma slags skadegörelse
åstadkomma även åtskilliga andra fåglar.
Domherren är en matfrisk knoppätare, som
ej sällan svårt hemsöker fruktträd och
prydnadsbuskar, t. ex. syrener. Mycket
begivna på bär, t. ex. körsbär, äro
björktrasten (snöskatan) och koltrasten, men då
sådana saknas, söka dessa fåglar sin föda
även på marken, där de förtära sniglar,
daggmaskar och olika slags insekter.
Mesarna anses i allmänhet som synnerligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
