Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallbildningar eller cecidier - Gallring - Galtonia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Gallring—Galtonia
Galtonia candlcans. Hälsingborg. Foto Hzri.
antenner, ett par glasklara vingar med blott
svagt antydda ribbor och rätt långa ben.
Larverna äro fotlösa, vita, gula eller röda.
Talrika arter anträffas inuti gallbildningar
av mycket växlande slag, andra leva under
bark eller äro rovdjur, som anträffas i
kolonier av sugande insekter, t. ex. bladlöss. Se i
övrigt Kålgallmyggan, O k u 1 a g e
-gallmyggan, Pil- och s ä 1 g g a 11
-myggan, Päronbladgallmyggan
och Pärongallmyggan. Gallsteklar
(Cynipidae) äro mycket små steklar, av
vilka en stor mängd äro parasiter på andra
insekter, t. ex. bladlöss. De egentliga
gallstek-larna äro emellertid växtätare, som på vissa
slags växter, oftast vedartade sådana,
åstadkomma säregna, vanligen mycket
karakteristiskt formade galler, med från
värdväxtens högst avvikande anatomi. Man anser att
dessa galler härleda sig från larvernas
avsöndringar, för vilka respektive växtdelar på
detta egendomliga sätt reagera. Hos många
G. har man iakttagit generationsväxling
bestående däri, att en art förekommer i två
till sitt yttre olika generationer, vilka även
framkalla galler av olika typ. Så är fallet
med den ytterst vanliga, på ek levande
Biorrhiza pallida (Cynips
terminalis). Denna art framkallar
potatisliknan-de, mångrummiga galler i skottspetsarna
på unga träd. Ur gallerna framkomma
bevingade hanar och honor, som efter parning
lägga ägg på rötterna av unga ekplantor.
Larverna framkalla sedermera på dessa
ärtstora, röda galler, vilka först följande höst
bli fullt utvecklade och kunna då uppnå en
hasselnöts storlek. Ur sådana galler
fram
komma ovingade, myrlika honor, som utan
föregående befruktning lägga ägg i
toppknoppar på skotten, vilka sedermera
omvandlas till de potatislika gallerna. Väl
bekanta äro vidare de på ekblad
förekommande gula och delvis röda galläpplena. Ett enda
blad kan ibland bära en mångfald sådana
galler. De framkallas av arten Diplolepis
quercus-folii. Slutligen må här också
nämnas den mycket allmänna
sömntornste-keln (Rhodites rosae), vilken framkallar
knölformiga, liksom mossbevuxna
gallbildningar på nyponbuskar. Någon nämnvärt
skadlig inverkan på värdväxterna ha i
all-menhet ej dessa steklar. A. T.
Gallring utföres för att avlägsna tätt
växande grenar, plantor eller frukter, så att de
återstående skola få tillräckligt med ljus,
luft och näring för sin utveckling och
trivsel. Dylik G. är ofta nödvändig i äldre
fruktträd och bärbuskar (se d. o.), men även
andra odlade trädslag och buskar behöva
efterses och gallras, eljest bliva de lätt
risiga. För tät fruktsättning gör också en G.
nödvändig och spec. vindruvorna erfordra
uppmärksamhet. Vid frösådd direkt på
växt-platsen komma plantorna ofta att stå alltför
tätt. En G., som endast lämnar det antal
kvar, vilket med från fall till fall föreskrivet
mellanrum låter de återstående nå full
utveckling är således här nödvändig.
Underlåtenhet att gallra giver ett i varje
hänseende mindervärdigt växtmaterial som
resultat. M. K.
Galto’llia Decne (Liliaceae). 2 arter, av vilka
G. ca’ndicans Decne (Hyaci’nthus c. Baker),
Sydafr., är en vanlig grupp- och rabattväxt
med ofta meterhöga eller ännu högre
stänglar, i spetsen uppbärande relativt glest
ställda, hängande klocklika, porslinsvita
blommor. Lökarna hemköpas från Holl. och
utplanteras tidigt på våren på den plats, där
de skola blomma. För att få dem tidigt i
blom sättas de i var sin 4"-kruka och ställas
i ett vanligt kallhus nära glaset, där de snart
bryta fram. I medio av maj utplanteras de i
det fria. De blomma vanligen här nästan
hela sommaren till långt frampå hösten. På
hösten upptagas de, stänglar och blad
avskäras 10—15 cm. från löken, varpå de
läg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
