Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gelé av frukt och bär - Gelsemium - Gen och Genetik - Genetyllis - Genista - Gentiana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Gelsemium—Gentiana
röda vinbär. Äpplena sköljas, ansas, men
skalas ej och skäras i klyftor samt kokas
tillsammans med vatten, c:a 6 dl. Bären
rensas, sköljas och repas samt tillsättas då
äpplena börja mosa sig. Massan kokas tills
bären spruckit och får sedan självrinna i
silduk. Saften sättes därefter på elden och
när den är varm men ej kokande tillsättes
strösocker, 1 kg. till varje 1. saft, varefter
den får ett ordentligt uppkok under
om-röring. Grytan tages sedan av elden och
får stå några minuter, så att skummet
samlar sig. Detta borttages försiktigt med
•en hålslev och geléet upphälles genast.
Äppel- och svart vinbärs gelé.
Till 4 1. syrliga, omogna äpplen tages 3 1.
svarta vinbär. Äpplena sköljas, ansas, men
skalas ej och skäras i klyftor samt kokas
tillsammans med vatten, c:a 3 dl. Bären
rensas, sköljas och repas samt tillsättas då
äpplena börja mosa sig. Massan kokas tills
bären spruckit och får sedan självrinna i
silduk. Saften sättes därefter på elden och
när den är varm men ej kokande tillsättes
strösocker, 1 kg. till varje 1. saft, varefter
den får ett ordentligt uppkok under
om-röring. Grytan tages av elden och får stå
några minuter så att skummet samlar
sig. Detta borttages försiktigt och geléet
hälles genast upp. Hj. O.
Gelse^llliuni Juss. (Loganiaceae). Tvenne
arter slingrande, städsegröna växter, av
vilka G. sempervi’rens Ait. (G. ni’tidum
Michx.), Tex., Guatem., odlas fritt
planterad i kalla eller temp. växthus. Har tunna,
rödbruna grenar och lansettlika, glänsande
gröna, motsatta blad samt ljusgula,
doftande, 3 cm. långa blommor i fåblommiga
klasar från bladvecken. Växten är officinell.
G. förökas genom sticklingar av halvmogna
skott på våren, samt planteras i lätt men
näringsrik jord, som är väl dränerad.
Gen och Genetik, se under
Ärftlig-h e t s 1 ä r a.
Gene’tyllis DC., syn. med Darwinia.
Geni’sta L. (Leguminosae), ginst. Eur.,
Nord-afr. och Västas. Över 100 arter merendels
beväpnade men även obeväpnade buskar
ofta bladlösa eller med enkla blad och
guld
gula, sällan vita blommor samlade i
topp-ställda huvud eller sammanträngda klasar;
juni—juli. Förväxlas ofta med Cytisus,
vilka emellertid sakna tornar och ha
blommorna sittande i bladvecken utefter
grenarna. G. planteras bäst på större, för full
sol och vind utsatta stenpartier i relativt
mager och sandig jord. G. a’nglica L., Eur.
(Sv.), är krypande och växer bäst på
mossiga och fuktiga platser i full sol. G. pilo’sa
L., Eur. (Sv.), är även krypande och
rik-blommig, och växer på torrare platser. G.
radia’ta Scop., Alperna, har kransställda
kvistar och blad som äro smalt lansettlika.
G. tincto’ria L., Eur. (Sv.), Orient., är den
mest odlade. Mycket varierande, med knappt
meterlånga, upprätta eller nedliggande
grenar och rätt stora blomklasar i
grenspetsarna. Var. alpe’stre är nedliggande och
krypande samt småbladig; var. flore pleno är
lågväxt och har stora höggula klasar med
fyllda blommor och var. pa’tula är upprätt,
50—60 cm. hög. G. förökas genom
avläggning samt genom sommarsticklingar under
glasskivor; även genom frö.
Gentia’na L. (Gentianaceae), stålört.
Omkring 550 arter bergväxter, spridda i temp.
och trop. länder, utom Afr. De omkring 50
odlade äro vackra fleråriga örter med stora,
oftast intensivt färgade, upprätta,
klocklika blommor. De lägre arterna användas till
infattningar och på stenpartier. De högre
användas i smärre rabatter. De trivas i regel
i god, humusrik jord och mera soligt än
skuggigt läge; somliga älska kalkrik
lerhaltig jordmån, andra surt reagerande jord.
Överhuvudtaget äro arterna av G. ganska
nyckfulla och ömtåliga, i synnerhet i blåsiga
eller dragiga lägen. G. aca’ulis L., Alperna.
Omkring 8—10 cm. hög, bildar täta tuvor av
livligt gröna, ovala blad och stora, upprätta,
skaftlösa, djupt och intensivt azurblå
blommor. Älskar en lerhaltig, stenbunden, god
jord. Ömtålig för brännande sol, men bör
likväl ha ljust läge. Flera former finnas med
större eller mindre blomrikedom, ljusare
eller mörkare färger, ss. var. Clu’sii, var.
kochia’na m. fl.; maj—juni. G. Andre’wsii
Griseb., Nordam. 25—30 cm. hög,
ametist-blå, halvslutna blommor. En vacker art,
lik vår sv. G. Pneumonanthe och trives lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
