Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gurkor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gurkor
35’
”Vit slang”, vilka äro tämligen fordrande
och endast odlingsvärda i gynnsamma
lägen. De kunna även med fördel odlas i bänk.
Speciellt gäller detta de två förstnämnda,
eftersom vi bland de egentliga
bänkgurkorna ej ha några grönfruktiga sorter. Bland
bänkgurkor kunna ”Arboga”, ”Edsby gård”
och ”Favorit” numera anses som de bästa.
De två första äro mycket lika varandra,
men ”Edsby gård” är mera grovknottrig.
”Favorit” (en mycket snarlik sort är
”Mammut”) är betydligt senare, har stora frukter
med mycket tjockt fruktkött och är den
bänksort, som i kvalitetsavseende står högst
bland nu odlade. ”Stockholms torg” kan ej
skiljas från ”Arboga” utan får enligt
Aln-arps trädgårdars försöksverksamhet
närmast anses som en stam av denna. De
numera mest odlade husgurkorna äro
”But-chers” och ”Rochford” (båda med räfflade
frukter), ”Hunderup” (släta frukter). Av
dessa ger ”Hunderup” högst avkastning,
närmast följd av ”Rochford”. Skillnaden
mellan olika stammar av dessa sorter är
dock mycket stor.
Det anses, att G. sätta värde på
humusrik jord. De kunna emellertid med gott
resultat odlas även på t. o. m. styv lerjord. G.
trivas bäst med goda läförhållanden, och det
har därför föreslagits att på vindexponerade
fält odla ett par rader potatis e. dyl. mellan
varje eller varannan rad G. Man kan
emellertid få se mycket lyckade gurkodlingar
även på öppna fält utan något som helst
skydd. I Danm. har man utfört omfattande
gödslingsförsök med G. och funnit, att
naturlig gödsel är betydligt gynnsammare än
konstgödsel, förutsatt att gödslingen är
riklig (minst 24 ton pr har). Extra
tillskott av kväve bör ej tillföras, men en
komplettering av stallgödseln med superfosfat
och kali är sannolikt fördelaktig.
Sådd av G. sker först sedan faran för
nattfrost är över eller i närheten av
månadsskiftet maj—juni. I större odlingar kan sådden
ske med maskin, och plantorna gallras till
20—30 cm. avstånd. För att spara på utsädet
kunna också 3—4 frön läggas för hand
tillsammans på en fläck med samma avstånd
till nästa fläck, och på varje sådan lämnas
blott en planta kvar att växa ut.
Radavståndet bör inte understiga 1 m. men kan gärna
Del av gurkfält, sorten ”Muromski”.
ökas till 1,5 m. för att underlätta plockningen..
Sena sorter som ”Dansk asia” och
”Lange-lands asia” skulle säkerligen med fördel
kunna förkultiveras i bänk (sådd i april) och
sedan utplanteras. För de billigare ättiks- och
saltgurkorna är det tvivelaktigt, om en
sådan metod skulle löna sig. Det i
småträdgårdar praktiserade sättet att odla G. på
gödsellister, täckta med jord, blir ännu dyrare och
kan näppeligen komma i fråga vid
storodling. Därtill kommer, att det ej är utrönt,
om metoden överhuvudtaget ger bättre
resultat än odling på jämn mark med riklig
stallgödsling. — Skörden av ättiksgurkor
sker med korta mellanrum, för att
frukterna ej skola bli för stora. En god
handelsvara av ättiksgurkor bör nämligen vara
skördad, innan frukterna nått sin fulla
storlek. För eget bruk kan man för att erhålla
lyxkvalitet av ättiksgurkor skörda
frukterna som mycket små, men man torde ej ofta
ha utsikt att erhålla ett så högt pris för
sådan extra kvalitet, att den kan betala sig
som handelsvara. Saltgurkor skördas i mera
fullväxt tillstånd och syltgurkor när de nått
sin fulla storlek utan att närma sig mognad.
Fröodling av G. bedrives på samma
sätt som vanlig odling. Förkultur av de
senaste frilandssorterna (syltgurkorna) är
att tillråda för att trygga frömognaden.
Även bänk- och husgurkor fröodlas på
samma sätt, på vilket man odlar mark-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
