Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödselmedel - Gödsling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gödsling
47
Växtnäring shalt i olika handelsgödselmedel.
Kväve
[-Fosforsyra-]
{+Fosfor-
syra+}
Kali
%
Kvävehaltiga.
Chilesalpeter................. 15,5
Kalksalpeter.................. 15,5
Ljungasalpeter(kalkammons.) 20,s
Svavelsyraå ammoniak . . 20,s
Kalkkväve, oljat..............18—20
» kornat...................16—17
ürinämne....................... 46
Fosforsyrehaltiga.
Superfosfat................ 18—20
Thomasfosfat............... 15—19
Benmjöl.................... 1—2 29—32
Kalihaltiga.
Kainit................ 13—15
Kalisalt, 20-procentigt ... 20
» 40-procentigt ... 40
Svavelsyrat kali...... 48—52
Svavelsyrad kalim agnesia . 26
Biandgödselmedel.
Ammoniaksuperfosfat ... 5 14
Kalisalpeter............... 13 45
Kaliammonsalpeter.......... 16 28
Trädgårdsgödsel............ 6 9 9
slag. Hit räknas sålunda träaska, som
innehåller omkring 6—10 % kali och 2,5—3,5 %
fosforsyra, i lättlöslig form. Vidare
hänföras till biandgödselmedel vissa
fabriks-avfall ss. köttmjöl, blodmjöl, fiskmjöl m. fl.,
mekaniska blandningar ss.
ammoniaksuperfosfat och trädgårdsgödsel samt tekniskt
framställda kemiska föreningar ss.
kalium-nitrat. Blandade gödselmedel användas
ganska allmänt till krukväxter och vid
trädgårdsodling, då det gäller förbrukning
av mindre mängder. Deras användning
ställer sig däremot i regel för dyr vid
förbrukning av större mängder. Endast i säll-
Schema för blandning av gödselmedel.
Kalkkväve
Ammoniumsulfat
Ljungasalpeter
Kalksalpeter
Chilesalpeter
Superfosfat
Thomasfosfat
Benmjöl
Kalisalter
Stallgödsel
Kalk
Kalkkväve.................. CCBBCAABCA
Ammoniumsulfat .... C CCAACCAAC
Ljungasalpeter...CC BBCCCCCA
Kalksalpeter.....BCB BCBBCCB
Chilesalpeter....BABB BAAAAA
Superfosfat......CACCB CCAAC
Thomasfosfat.....ACCBAC ABCA
Benmjöl..........ACCBACA AAC
Kalisalter.......BACCAABA AB
Stallgödsel......CACCAACAA C
Kalk.............ACABACACBC
A = kunna blandas och förvaras utan att skadas.
B = blandas först omedelbart före användningen.
C = få icke blandas.
synta fall torde sammansättningen hos
dylika gödselmedel motsvara det
förefintliga behovet av näringstillförsel. Blandning
av enkla gödselmedel, som lämpligen kunna
tillföras samtidigt, sker ej sällan för att
underlätta arbetet vid spridningen. Detta
gäller i synnerhet vid tillförsel av
kalisalter och superfosfat, som utan olägenhet
kunna blandas även längre tid före
utspridningen. Vissa gödselmedel böra emellertid
ej blandas, emedan därigenom förluster av
växtnäringsämnen kunna uppstå eller
utspridningen försvåras. Ett schema
beträffande blandning av gödselmedel återgives
nedan. E. J.
Gödsling. Med gödsling menas i allmänhet
tillförsel av växtnäringsämnen till jord,
som användes för växtodling. Av de olika
ämnen, som växterna upptaga, är det
mestadels kväve, kali och fosforsyra, som
behöva tillföras. Alla dessa ämnen ingå i
naturliga gödselmedel ss. stallgödsel och
kompost, men ej i direkt upptagbar form.
Såväl fruktträd och bärbuskar som
köks-växter förbruka kali och kväve i väsentligt
större mängd än fosforsyra. Enligt
resultaten av vissa undersökningar är
förhållandet mellan mängderna fosforsyra, kväve
och kali, som upptagas, 1:2:3. För att
jordens växtnäringsbalans skulle
bibehållas behövde sålunda tillföras dubbelt så
mycket kväve och minst 3 gånger så
mycket kali som fosforsyra. Naturliga
gödselmedel påföras helst på hösten och
nerbru-kas vid den bearbetning, som då företages.
Kali- och fosforsyregödselmedel kunna på
lerjordar utspridas på hösten, eljest tidigt
på våren. Kvävehaltiga
mineralgödselmedel utspridas först på våren eller under
växttiden. Det är av vikt att gödselmedlen
vid utspridningen fördelas så jämnt som
möjligt. Naturliga gödselmedel samt
am-moniakhaltiga handelsgödselmedel böra
helst snarast möjligt nermyllas, då
kväveförluster eljest lätt uppstå genom bortgång
av ammoniak. Det är på många jordar
lämpligt att ge den behövliga växtnäringen
delvis som naturlig gödsel och delvis som
mineralgödsel. Växtnäringsämnen kunna
även tillföras i form av lösningar. De
beredas genom utspädning av urin
(natur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
