- Project Runeberg -  Svenskt trädgårdslexikon / II. Gaillardia - Phytolaccaceae /
48

(1938) [MARC] With: Axel Holzhausen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gödsling - Gömfröiga växter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

48

Gökärt—Gömfröiga växter

ligt gödselvatten) eller genom
lösning av gödselsalter. Naturligt
gödselvatten kan ofta med fördel användas
till äldre fruktträd, till rosor, perenna
rabatter och gräsmattor. Det bör helst
utspridas vid regnig väderlek.
Näringslös-ningar beredda av salter få ej vara
koncentrerade. Särskilt böra starkare
näringslös-ningar undvikas, då jorden är torr. I regel
bör en sådan lösning ej innehålla mera än
3 gr. pr liter. Till vissa kulturer förordas
ändå svagare lösningar.

Utpräglad brist på något av de
väsentliga växtnäringsämnena kan ofta
konstateras av växternas utseende. Detta
är särskilt beträffande gödsling till
fruktträd och bärbuskar av praktisk
betydelse. Vid kvävebrist bli blommorna
svaga, bladen bli små och få en gulaktig
färg. Blad utvecklas huvudsakligen mot
topparna av skotten. Bladfällningen
inträder tidigt på hösten. Skottillväxten blir
ringa. Frukterna bli små. Kalibrist ger
likaledes anledning till minskad
bladstorlek. Vid mycket ringa tillgång på kali
intorka bladen från kanterna. Frukten blir
av dålig beskaffenhet och kärnfrukt får
under lagring benägenhet att skrumpna.
Brist på fosforsyra torde i vårt land sällan
förekomma i så hög grad att den direkt kan
konstateras genom lätt iakttagbara symtom.

Det är av vikt att ett avvägt
förhållande råder mellan tillgången på kväve och
kali. Risken för skadlig inverkan av stark
kvävegödsling är mindre, om kalihalten i
jorden är hög. Vid gödsling till
fruktträd på tillräckligt mullrik jord kunna
oorganiska gödselmedel med fördel
användas. Om ej kalkbrist förefinnes, äro
svavelsyrad ammoniak, superfosfat och
kalisal-ter lämpliga. Till surt reagerande jordar
väljer man hellre något annat
kvävegödselmedel än svavelsyrad ammoniak. Till ett
träd, vars rotsystem kan beräknas vara
utbrett under en yta av 25 m2, torde följande
mängder kunna anses normala: 1—1,5 kg.
svavelsyrad ammoniak, 0,5 kg. superfosfat,
1 kg. 40 %-igt kalisalt. Sorter av äpple och
päron avsedda för hushållsändamål tåla
kraftigare kvävegödsling än sådana som
skola användas till dessertfrukt. Vid försök

med äppleträd i Engl. och Danm. har även
på lerjord en mycket gynnsam verkan
kunnat konstateras av kaligödsling. I styvare
jord har fosforsyra och kali ringa
benägenhet att nertränga, och det är därför
sannolikt att större verkan kan påräknas av
gödselmedel innehållande dessa ämnen, om de
nerbrukas till så stort djup, som är möjligt
utan att rötterna därav skadas. Vid odling
av bärbuskar förordas i allmänhet
användning av naturliga gödselmedel, som
skola tillföras på hösten. Delvis kan
emellertid näringstillförseln ske medelst
mineralgödselmedel. Bärbuskar gynnas av
riklig kalitillgång, och även om naturlig gödsel
tillförts, kan det därför vara skäl att ge
kalisalt. Svavelsyrat kali har till
bärbuskar och jordgubbar visat sig lämpligare
än 40 %-igt kalisalt. Före plantering av
jordgubbar eller smultron är i
allmänhet tillförsel av en måttlig mängd
förmultnad stallgödsel väl motiverad bl. a.
på grund av dess gynnsamma inverkan på
fuktighetsförhållandena. Om ytterligare
näringstillförsel senare erfordras, kunna
mineralgödselmedel användas. Lämpliga
gödselmedel härtill äro superfosfat,
svavelsyrat kali och svavelsyrad ammoniak.

Vid köksväxtodling tillämpas
ofta en bestämd växtföljd och gödslingen
anpassas efter denna. Kålväxter kunna
upptaga stora mängder växtnäring och
fördraga riklig gödsling med
mineralgödselmedel utan att kvaliteten hos de odlade
produkterna försämras. Om därför
tillgången på stallgödsel är ringa, bör denna
användas till andra kulturer, kanske i
första hand till lökväxter. Den skall givetvis
tillföras på hösten. Baljväxter erhålla en
mycket måttlig kvävegödsling. Morötter
och andra rotfrukter förbruka kali i stor
mängd. Alltför stora mängder lättlösliga
gödselmedel böra ej tillföras på en gång.
Om g r ö n g ö d s 1 i n g, se d. o. E. J.

Gömfröiga växter, angiospermer, äro
sådana fanerogama växter vilka ha slutna
fruktblad, bildande en pistill, som
innesluter fröämnena. Jfr nakenfröiga växter,
gym-nospermer. Det mycket övervägande antalet
odlade växter äro gömfröiga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 6 16:19:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtglex/2/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free