Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hallon
55
och på våren, före lövsprickningen, åter
med 2 %-ig bordeauxvätska.
Hallonsorterna förete olika grader av motståndskraft
mot sjukdomen. Fläckskorv
(Plecto-discella reneta). På stammar, blad och
blomskaft, i mindre omfattning på
bladskivorna, bildas purpurröda, senare i mitten
grå och djupt urgröpta fläckar. Bekämpas
som föregående. Hallonrost
(Phrag-midium rubi idaei). På försommaren
gulröda runda stofthopar på bladens översida;
senare på bladens undersida mindre, gula
hopar och slutligen svarta sådana.
Hopsamling och bränning av de fallna bladen samt
vårbesprutning med bordeauxvätska (även
på marken) före lövsprickningen kan
väntas motverka sjukdomen. K a 11 u s s j uka.
Ur längsgående sprickor på de
fruktbärande skotten frambryter en vårtig
svulstvävnad. Orsaken har ansetts vara för stark
fuktighet och för riklig kvävegödsling;
enligt nyare undersökningar torde sjukdomen
dock vara förorsakad av Bacterium
tume-faciens (se Bakteriekräfta).
Mosaiksjuka (se d. o.). G u 1 s o t, vars
orsak är okänd, visar sig i att hela blad eller
större delar av dem äro helt gula. Sjuka
plantor böra icke användas till förökning.
Th. Lfs.
Skadedjur. Hallonblomviveln,
hallonviveln (Anthonomus rubi), är en
2—3 mm. lång skalbagge av svart, sällan
brunaktig färg. De övervintra och angripa på
våren blomknoppar av hallon och jordgubbar
m. m. för att i dem lägga sina ägg. De
ägg-belagda knopparna öppna sig ej utan vissna,
emedan de små skalbaggarna bitit genom
deras skaft, så att dessa lätt knäckas av och
knopparna snart falla till marken. Larverna,
som äro vita med svagt bruna huvuden, leva
och förpuppas inuti de torra knopparna. H.
är ofta ett mycket svårt skadedjur på de
odlade jordgubbs- och smultronplantorna. I
vårt land har man med god framgång
bekämpat den med arsenikhaltiga
puderme-del, vilka spridas över plantorna mycket
tidigt, i varje fall innan karten börjat bildas.
Hallonflugan (Chortophila dentiens)
är en gråaktig fluga, ungefär av den vanliga
husflugans storlek. Den framkommer tidigt
på våren, då de nya hallonskotten skjuta upp
ur jorden. I toppen på dessa, på de yngsta
Hallonskottsjuka på fruktskott.
bladen, lägger den några små vita ägg.
Larverna intränga sedan i skotten och vandra
i dem genom en trådsmal gång ett stycke
nedåt, kanske 1 dm. eller något mer. Där
stanna de och äta en hålighet runtom
skottet under barklagret, varigenom den ovan
befintliga delen vissnar och slokar. Gnaget
går ofta så nära ytterhuden att skotten
knäckas tvärt av. H. lever även i skott av
älggräs (Spiraea ulmaria). Den har på
senare tid iakttagits i större mängd flerstädes
i Stockholmstrakten och i övrigt på spridda
ställen i landet. Avplockning och förstöring
av angripna skott innehållande larver synas
blott medföra ringa resultat. Andra medel
ha ej hittills blivit prövade.
Hallon-glasvingen (Bembecia hylaeiformis) är
en liten fjäril, som till en viss grad på-
Halloniblomvivel med angripna jordgubbsknoppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
