Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
Hallon
Hallonskott med larver av hallonglasvingen.
minner om små mörkfärgade getingar. H.
som är ganska allmän ända upp till
Ångermani., flyger på högsommaren och släpper
då sina ägg över hallonlisterna. Den
ny-kläckta larven går ned i jorden och tränger
in i den underjordiska stamdelen, som
följande vår blivit mer eller mindre ansvälld.
På hösten eller oftare tidigt på våren gnager
sig larven upp genom märgen i ett skott,
som vanligen året förut burit frukt. När den
nått ungefär 1 dm. upp i ett sådant, gnager
den ett hål i sidled och förvandlar sig till
puppa. H. är ofta ett besvärligt skadedjur,
vars gnag medföra att de nya skotten bli
försvagade och äldre fruktbärande skott lätt
vissna. Rensa bort alla torra skott tidigt på
våren och skär av dem så nära marken
som möjligt, så att i skotten befintliga
larver följa med de avbrutna delarna, som
böra omedelbart brännas. Brytas skotten av
högre upp, så händer det att larverna bli
kvar i stubben. Man kan då möjligen komma
åt att döda dem med en ståltråd, som stickes
ned i de öppna märgrören. Hallon
jordloppan, se Jordloppor.
Hallon-m a 1 e n (Incurvaria rubiella). Man iakttar
någon gång på våren att en del knoppar
på hallonskotten ej slå ut eller blott lämna
starkt förkrympta skott. Undersökas
sådana finner man i dem — om man kommer
i tid — en liten mörkröd, 7—9 mm. lång
larv av denna art. Larven har tidigare levat
i fruktfästet och övervintrat i en kokong
på hallonskotten. Förpuppningen lär äga
rum på blad eller grenar.
Hallonmasken, se Hallonängern. Hallonviveln,
se ovan: Hallonblomviveln. Hallonängern
(Byturus tomentosus) är en c:a 4 mm. lång,
svart, grågult täthårig skalbagge, som
angriper hallonknopparna på våren, äta sig in
i dessa för att livnära sig och lägga ägg i
dem. Många knoppar skadas därvid så svårt
att de icke sätta frukt. Blir skadan ej alltför
svår, slå knopparna ut. Äggen ha då också
kläckts och larverna hunnit äta sig in i
fruktfästena. När hallonen sedermera
plockas, följa ”hallonmaskarna” ofta med.
Larverna uppehålla sig huvudsakligen i
fruktfästena, men hallonen skadas också lätt av
dem. Vid den tidpunkt då skalbaggarna
angripa knopparna kunna de hopsamlas i
håvar eller stora blecktrattar (se under
Skadedjur), över vilka hallonskottens
Hamamelis japonica var. Alnarp. Foto C. G. Dahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
