Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hippeastrum - Hippocastanaceae - Hippocrepis comosa - Hippophaë rhamnoides - Hippuris vulgaris - Hirs - Hjärtblad - Hoffmannia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hippocastanaceae—Hoff mannia
83
—70 cm. hög med 2—4 röda blommor,
försedda med en vitgrön, stjärnformig fläck
i svalget. H. reticula’tum Herb., s. Brasil.
Bladen, som utvecklas samtidigt med
blommorna, äro relativt breda och korta, tunna
och saftigt glänsande gröna. Blommorna
ljust purpurröda med en markerad
karmo-sinröd, nätlik ådring. Var.striatifo’lium har
bredare blomblad med en vit strimma i
mitten. H. vitta’tum Herb. anses vara en
mycket varierande spontan hybrid, vars
former utgöra en del av de ovannämnda
under ”amaryllis” odlade sorterna. Arterna
av H. odlas ungefär som Vallota och tillåtas
växa sig täta till trängsel i krukorna. De
bladfällande arterna skola ha en torrperiod
före blomningen; de övriga hållas jämnt
fuktiga även under vintern.
Skadedjur. Narcissflugan (se d. o.).
Hippocastana’ceae omfattar 18 arter träd
eller buskar med motsatta fem- till
niofingrade blad utan stipler. Blommorna äro stora,
vackra och samlade i upprätta kvastar.
Förutom släktet Aesculus, med dess bastarder,
som uppkommit genom korsning mellan de
asiatiska och europeiska och de
rödblom-mande amerikanska arterna inom släktet,
upptar fam. endast två arter tillhörande
det icke odlade släktet Billia.
Hippocrezpis como’sa L. (Leguminosae),
Syd- och Mellaneur., är en liten, tuv- eller
mattbildande ärtväxt med 9—11-pariga blad
och gula blommor i samlingar; juli—aug.
Endast för stenpartier på mycket skyddad
och varm plats, i full sol och kalkrik jord.
Hippo’phaÖ rhamnoi’des L. (Elaeagnaceae),
havtorn. Eur. (Sv.), As. En risig och tornig
buske eller mindre träd med brungråa
grenar och silverglänsande unga skott. Bladen
smalt lansettlika, gröna, men på bägge sidor
silverfjälliga. Blommorna äro obetydliga
men de hos honplantorna omkring ärtstora
frukterna äro vackert orangeröda och
kvar-sitta länge sedan bladen fallit av. Sprider
sig oerhört genom rotskott, i synnerhet om
den hugges helt av vid rothalsen. Kapas den
på äldre grenar ha dessa däremot mycket
svårt att växa ut igen med nya skott. En
förträfflig strand- och sandväxt, väl värd
Hippophae rhamnoides.
att odlas. H. salicifo’lia D. Don, HimaL,
anses vara mindre härdig än föregående. Den
bygger sig gärna till ett jämnt och vackert
litet träd med på översidan gröna blad, på
undersidan svagt vitluddiga. Frukterna
gula. Har visat sig övervintra i Göteborg
under många år. H. förökas genom frö eller
rotskott.
Hippu’ris vulga’ris L. (Hippuridaceae),
temp. länder (Sv.). I grunda
vattensamlingar vanlig växt, kallad ”ledgräs”,
”hästsvans” eller ”vattengran”, vilket sista namn
förefaller mest träffande, då hela växten,
20—40 cm. hög, livligt påminner om en gran
i ytterst litet format. Växtens skott ovan
vattenytan ha nämligen kransställda blad
i täta etager över varandra. Blommorna äro
ytterst små och sitta i bladvecken.
Användes bäst på 40—60 cm. djupt vatten och
förökas genom delning.
Hirs, se Panicum.
Hjärtblad kallas fröplantans först
framkommande blad, vilka finnas inneslutna i
fröets växtämne. H. äro i regel tjocka,
köttiga och helbräddade.
Hoffma’nnia Sw. (Rubiaceae), mell. Am.
Omkring 20 arter även under namnen
Campylo’botrys Lindl. och Higgi’nsia Ruiz
et Pav. kända örter eller halvbuskar med
korsvis motsatta, kortskaftade, stora, vac-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
