Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jochroma - Jonopsidium - Jonopsis - Jonquiller - Jordarter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jonopsidium—Jordarter
143
frö eller sticklingar och fordra ren och frisk
men varm luft. Bör om sommaren ställas ut
i det fria.
Joiiopsi’dium, DC., se lonopsidium.
Joil()’psis H. B. et Kth. (Orchidaceae). Ett
fåtal arter epifytiska orkidéer i Florida och
Brasil. Sällsynta i odling. låkna i någon
mån Cochlioda och odlas som dessa, dock
varmare. Arterna I. panicula’taH.B.etKth.
och I. utriculariofdes Ldl. förekomma i
samlingar.
Jonquiller, se Narcissus Jonquilla.
Jordarter. Indelning av jord kan ske efter
olika grunder. Med avseende på ursprunget
kunna 2 huvudgrupper uppställas:
mineraljordar och organogena j o r
-d a r. De senare kallas även humus- eller
mulljordar. För att en jord skall vara
lämplig till växtodling bör den utgöras av en
blandning av oorganiska och organiska
beståndsdelar. Göres en vertikal skärning i
jorden till ett visst djup, erhålles en j o r d
-profil, och i jord, som huvudsakligen
ut-göres av mineralbeståndsdelar kunna på
denna profil olika lager iakttagas. Det övre
bearbetade skiktet, som benämnes
matjorden, brukar vara mörkare på grund
av inblandning av mullämnen. Ofta utgöres
matjorden av det skikt, som bearbetas, och
blandningen av mullämnen och
mineralbeståndsdelar är här ganska enhetlig. Det
under matjorden befintliga skiktet till så
stort djup, som ur växtodlingssynpunkt
äger betydelse, benämnes a 1 v. Denna kan
utgöras av mineraljord eller humusjord.
Gränsen mellan matjord och alv är ej alltid
tydlig. Avkastningsförmågan hos en jord är
beroende av såväl matjorden som alven. En
viktig karaktär hos matjordarna är deras
mullhalt, och de ha därför efter denna
indelats på följande sätt:
Mullhalt i
viktsprocent
Mullblandade mineraljordar ... <15
Mineralblandade mulljordar ... 15—40
Mulljordar ...................... >40
De mullblandade
mineraljordarna indelas i:
Mullfattiga mineraljordar..... <3
Mullhaltiga „ ...... 3— 6
Mullrika „ ...... 6—15
Jasminum prlmulinum. Gbgs Trädg.-för.
En viss halt av mull framträder mera i
en sandjord än i en styvare lerjord. De i
jordarna ingående mineralbeståndsdelarna
äro av olika storlek, och en jords fysikaliska
egenskaper betingas i första hand av den
kornstorleksgrupp, som är förhärskande.
En jord, som innehåller en högre halt av
små partiklar, är sålunda mindre
genom-släpplig för vatten, har större förmåga att
på grund av kapillaritet motstå uttorkning
samt större möjlighet att kvarhålla
växtnäringsämnen än en mera grovkornig jord.
Även jordarnas struktur samt värme- och
luftförhållanden äro beroende av
kornstorleken. Av kornstorleken betingas alltså
fysikaliska egenskaper, som äro av den
största betydelse med hänsyn till jordens
lämplighet för växtodling. Vid indelning av
jordarna fästes därför stort avseende vid
kornstorleken.
Mineraljordar. För
trädgårdsodling användbara jordar med större eller
mindre halt av mineralbeståndsdelar kunna
indelas i sten-, grus-, sand-, mjäla- och
lerjordar. Sten jord ar utgöras till större
delen av mineralbeståndsdelar med en
storlek av 20—2 cm. Deras värde är beroende
av mängden och beskaffenheten av
finjorden. De äro i vissa fall användbara till
fruktodling. Vid mindre halt av sten
benämnes jorden stenig. Grus- och
sandjordar bestå väsentligen av partiklar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
