Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordarter - Jordbakterier - Jordbearbetning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbakterier—Jordbearbetning
145
les genom att stallgödsel med riklig
inblandning av halm eller annat strömaterial
lägges i hög och får undergå förmultning,
tills den antagit ett jordlikt utseende. Vid
beredning av sådan jord inblandas ofta
gammal bänkgödsel. Den är rik på
växtnäring och användes sällan enbart utan i
blandning med andra jordslag. G r ä s
-torvjord erhålles genom kompostering
av grästorv. Därvid läggas torvorna med
grässidan nedåt. Med själva grästorven
följer även en del mineraljord, som kan vara
av växlande beskaffenhet, och man skiljer
mellan sandhaltig och lerhaltig
grästorvjord. Även kalkhalten kan variera i olika
slag av grästorvjord. Komposten
omstic-kes en eller två gånger pr år. Den är
färdig att användas efter omkring 2 år.
Jorden bör användas innan de ingående
växtdelarna helt förmultnat. Den skall
sålunda ha en trådig struktur. Grästorvjord
har stor användning till olika kulturer, och
den kan ofta ej utan olägenhet ersättas med
annan jord. H e d j o r d eller
ljung-j o r d utgöres av torv från hedar med
ljung- eller risvegetation. I denna torv
ingår råhumusskiktet och en del bleksand.
Hedjorden består delvis av vedartade rester
av ljung, blåbärs- och lingonris m. m. Den
är till texturen grov, något sandhaltig. Dess
reaktion är starkt sur (pH-värde lägre än
4). Den är fattig på kali, fosforsyra och
kväve. Om den skall bibehålla sina
egenskaper, bör den ej under förvaring blandas
med andra jordslag. Den användes vid
odling av vissa hedväxter. Där det möter
svårighet att anskaffa ifrågavarande jord,
söker man åtminstone delvis ersätta den
med en blandning av torv och sand. B a r r
-jord utgöres av torv från barrskog. Den
bör till väsentlig del bestå av barr, som
hunnit i viss mån förmultna. Barrjord är
lucker, starkt sur och fattig på upptagbar
växtnäring. Den användes för kulturer, vid
vilka luckerhet och genomsläpplighet äro
särskilt önskvärda. Lövjord. I lövskog
uppkommen råhumus kallas lövjord men
även jord, som erhållits genom
kompostering av blad. Det förstnämnda slaget har
sur till måttligt sur reaktion. Även
lövkompost av enbart blad har sur reaktion. Om
däremot komposten beredes av jordiga blad
jämte material ur drivbänkar och liknande,
så erhålles jord med svagt sur till svagt
alkalisk reaktion (mild mylla). Blad av olika
trädslag böra helst blandas vid
kompostering. En god lövjord erhålles emellertid av
enbart bokblad. Genom lämpliga
blandningar med andra jordslag kan reaktionen
hos lövjorden regleras, så att den för
ändamålet önskade erhålles. E. J.
Jordbakterier, se Jordens
mikroorganismer.
Jordbearbetning. Ändamålet med
bearbetningen är att åstadkomma för växterna
gynnsamma fysikaliska egenskaper i
jorden, att bekämpa ogräs samt att inblanda
jordförbättrings- och gödselmedel och i
vissa fall att nermylla utsäde. Såväl jordens
förhållande till vatten, värme och luft som
dess struktur påverkas av bearbetning.
Med avseende på
vattenhushållningen är bearbetningens verkan
mångsidig. Den underlättar avdunstning, så att
upptorkningen på våren påskyndas. Ett
luckrat ytskikt kan sedan erbjuda skydd
mot alltför stor vattenförlust. Luckringens
betydelse för åstadkommande av större
porvolym och vattenkapacitet förtjänar
särskilt att framhållas. Härigenom ökas i
väsentlig grad förmågan att motstå
uttork-ning under perioder med ringa nederbörd.
Värmeförhållandena i jorden
stå i nära samband med vattenhalt och
avdunstning. Vatten uppvärmes nämligen
långsamt, och vid avdunstningen bindes
värme. Först sedan jorden på våren
upptorkat, sker temperaturstegringen fortare.
Luckringens gynnsamma inverkan på
uppvärmningen beror delvis på att den bereder
den varma luften större möjlighet att
nertränga i jorden. Lufttillträdet är
av betydelse såväl för den kemiska
omsättningen i jorden som för rötternas funktion
och mikroorganismernas verksamhet. Ett
utbyte behöver ske mellan den kolsyrerika
markluften och den syrerika yttre luften.
Detta utbyte blir givetvis livligare, när
jorden bearbetas. En efter jordens
beskaffenhet anpassad bearbetning gynnar
uppkomsten av kornstruktur.
Höstplöjningen tillmätes särskild betydelse i detta
avseende. Alltför intensiv bearbetning kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
