Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorduppvärmning - Jordärtskockor - Juanulloa - Jubaea spectabilis - Judasträd - Judekörs - Juglans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordärtskockor—Juglans
155
bänkar och i vissa fall även i växthus söker
man på olika sätt höja jordtemperaturen,
särskilt vid odling under vintern och tidigt
på våren. Detta sker av gammalt medelst
bäddar av gödsel och strö under matjorden.
I sådana värmebäddar kan temp., då
gödseln börjar brinna, bli alltför hög, varför
det ibland blir nödvändigt att uppskjuta
sådd eller plantering, tills temp. åter
sjunkit något. I dylika värmebäddar sker en
livlig utveckling av kolsyra, och den högre
halten av detta ämne, som sålunda uppkommer
i luften närmast jorden, gynnar ytterligare
växtligheten. J. sker numera ofta genom
direkt tillförsel av värme medelst elektriska
värmekablar, varmvattenrör eller ångning.
(Se under D r i v b ä n k a r.) E. J.
Jordärtskockor (Helia’nthus tubero’sus L.,
Compositae). J. är en flerårig växt, som
liksom potatis bär ett stort antal
underjordiska knölar under varje planta. I vårt land
odlas J. i tämligen stor omfattning och
utgör en viktig handelsartikel. Knölarna
innehålla stora mängder inulin (nära 60 % av
torrämnet). Former av J. med röda, gula
och vita knölar förekomma, men i Sv. odlas
endast de senare. Den första sorten med
vita knölar utsläpptes av firman Sutton i
Engl. och kallas ännu för Suttons vita.
Röd-skaliga sorter ha slätare knölar än de vita
men ge lägre avkastning. J. är mycket
lättodlad och ställer inga utpräglade krav på
jordens beskaffenhet. Rikligare gödsling
betalar sig ej heller hos vårt nuvarande
sortmaterial av J. En tillräcklig giva torde vara
2 kg. superfosfat, 2 kg. 40 %-igt kali och 3 kg.
chile- eller kalksalpeter pr 100 m2. Som
”utsäde” användas medelstora knölar, som
läggas tidigast möjligt på våren eller på hösten
efter spade eller i grunda fåror med 60 cm.
radavstånd och 40 cm. i raden. J. skördade
tidigt på hösten betalas bäst, medan i okt.
och senare skördade betinga ett lågt pris.
Skörden kan ske direkt från växtplatsen
vid behov under hela vintern, om jorden ej
är tillfrusen. Tjälbildning kan förhindras
genom täckning. Skola J. vinterförvaras på
vanligt sätt måste stukorna göras mycket
låga och täckas med största försiktighet.
En god metod är att vinterförvara J. i
plogfåror, som, sedan de fyllts, täckas genom
Juanulloa aurantiaca. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
upplöjning av en ny fåra o. s. v. Täckningen
bättras på för hand. Yttterligare
täckmaterial påföres efter behov. J. kan även
stå kvar på samma ställe år efter år och
skördas efter behov. Denna metod kan
emellertid ej rekommenderas. E. N—n.
Sjukdomar, se under Helianthus.
Juanulloa Ruiz et Pav. (Solanaceae). 16
arter buskar med läderartade, hela blad och
rörformiga blommor. Odlad är endast J.
aurantfaca Ruiz et Pav., Sydam.
Blommorna orangeröda, hängande och slå ut under
största delen av året. J. förökas genom
sticklingar och odlas i varmhus i små krukor,
fyllda av lucker lövjord och sand.
Jubae’a specta’bilis H. B. K. (Palmaceae),
Sydam. Släktets enda art. Påminner om
en Phoenix till utseende, men står släktet
Cocos mera nära. Rätt så dekorativ och
vacker, odlad i temp. kallhus eller boningsrum.
Om odling, se Palmer.
Judasträd, se Cercis Siliquastrum.
Judekörs, se Physalis.
JuglansL.(Juglandaceae), valnöt. Omkring
15 arter i n. och s. Am., s. Eur. och s. As.
I allmänhet mycket storväxta och
dekorativa träd med lummiga och ståtligt byggda
grenkronor. Bladen äro strödda, mångparigt
delade, mycket långa och stora, med
lansett-lika eller spetsigt ovala småblad, friskt
gröna, oftast aromatiska. Blommorna äro små,
grönaktiga och samlade i utåthängande,
axlika klasar. Frukterna gröna, ovala och
11. —- Svenskt trädgårdslexikon. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
