Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordreaktion - Jordlagning - Jordtrötthet - Jorduppvärmning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Jordslagning—Jorduppvärmning
reaktion är växternas förmåga att upptaga
järn mindre. På kalkrika jordar kunna av
denna anledning bladen erhålla en gröngul
färg. De sägas vara klorotiska. Även
mangan är svårupptagbart på starkare alkalisk
jord. Mikroorganismerna i
jorden äro i hög grad beroende av reaktionen.
De viktigare av dem, som åstadkomma
kvävebindning, sönderdelning av organiska
ämnen och nitrifikation trivas i allmänhet
ej vid sur reaktion. Reaktionens stora
inflytande på avkastningsförmågan är i
väsentlig grad en följd av dess inverkan på de
mikrobiologiska förhållandena.
Många prydnadsväxter ha speciella krav
på reaktion, men av övriga trädgårdsväxter
föredraga de flesta svagt sur till svagt
alkalisk reaktion. Flertalet köksväxter
uppnå bäst utveckling under dessa
förhållanden. Jordgubbar och hallon trivas bäst vid
svagt sur reaktion. Fruktträd synas i
allmänhet föredraga något sur till neutral
reaktion. Varken fruktträd eller bärbuskar
äro emellertid särskilt nogräknade i detta
hänseende. Vissa prydnadsväxter, ss.
Rhodo-dendron, Azalea, Erica m. fl., föredraga sur
reaktion. Förändring av reaktionen i
alkalisk riktning sker genom kalkning. Om
denna skall få åsyftad verkan, måste
kalken väl fördelas i jorden. Är däremot
reak-tionstalet alltför högt, kan en sänkning ske
genom inblandning av surt reagerande jord,
exempelvis mosstorv eller hedjord. Vissa
handelsgödselmedel, i synnerhet
svavelsyrad ammoniak, ge anledning till sänkning
av reaktionstalet och äro sålunda lämpliga
på jord med för hög alkalitet. De flesta
gödselmedel påverka i ganska ringa mån
reaktionen i jorden. Särskilt i lerjordarna
finnas ämnen, s. k. buffertämnen, som
motverka reaktionsändringar. Det åtgår därför
betydligt mera kalk för att åstadkomma en
viss höjning av reaktionstalet i en lerjord
än i en sandjord. E. J.
Jordslagning är ett tillfälligt nedgrävande
av plantor i jord eller sand för att skydda
dem mot torka. Man väljer en skyddad, helst
skuggig plats och gräver där upp en fåra
tillräckligt djup och vid för att plantorna
bekvämt skola kunna sättas ned med sina
rötter; gärna djupare än de stått förut och
vanligen i lutande ställning. Plantorna
kunna sättas så tätt som utrymmet för
rötterna tillåter, och lös lucker jord skottas
på så den rinner in överallt mellan rötterna.
Därpå tilltrampas jorden och vattnas om så
behövs. Ömtåligare växter böra täckas
något med granris framför allt på vårsidan.
J. användes alltid när plantering icke kan
ske omedelbart efter det plantorna äro
upptagna från växtplatsen. Plantskolorna taga
ofta upp mängder av småplantor,
grundstammar etc. på hösten, dels emedan det då
är bättre om tid och dels för att få
jordstycken tomma för höstbearbetning. Då
dessa plantor först kommande vår skola
planteras ut, jordslås de över vintern. Ju
längre tid plantorna skola stå jordslagna, ju
noggrannare måste givetvis arbetet utföras.
Th.
Jordtrötthet benämnes det tillstånd, som
uppkommer genom att en viss växtart eller
en med denna besläktad odlas år efter år
på samma jord. Det inträder i synnerhet vid
odling av växter hörande till familjerna
Le-guminoseae och Rosaceae. Vissa
kulturväxter, ss. råg, ha däremot kunnat odlas under
mycket lång tid utan att nedgång i
skördeutbyte därav kunnat påvisas. Anledning till
J. är ofta, att de parasiter (bakterier,
svampar och skadedjur), som angripa kulturen
i fråga, erhålla större möjlighet till
förökning genom den upprepade odlingen.
Beträffande J. för fruktträd och besläktade
växtslag äro orsakerna föga kända. Man
söker givetvis förhindra uppkomsten av J.
genom att tillämpa en ändamålsenlig
växtföljd. Den kan i regel avhjälpas genom
lämplig jorddesinfektion (se d. o.) medelst
uppvärmning eller behandling med
kemikalier. Vissa kemiska medel ha visat sig
verksamma även i sådana fall, då vanliga
parasitangrepp ej kunnat angivas som orsak
till J. E. J.
Jorduppvärmning sker i naturen genom
direkt solstrålning eller i viss mån genom
varma regn och vid förmultning. Då jorden
under våren uppvärmes, ledes värme neråt,
och ju bättre värmeledningsförmågan är,
desto långsammare sker
temperaturstegring i ytlagret. Vid sjunkande
lufttemperatur ledes värme i motsatt riktning. I
driv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
