Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knoppvecklare - Knäppare - Kochia trichophylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
Knäppare—Kochia
på fruktträden.
Arsenikbe-sprutning i själva
knopp-sprickningsdagarna torde
vara bästa medlet att
bekämpa dessa stundom
svåra skadegörare. A. T.
Knäppare (Elateridae)
kallas ett slags
långsträckta skalbaggar, vilka
genom en
fjäderanordning på buksidan kunna
kasta sig upp i luften, då
de ligga på rygg. De ha
långsträckta, nästan
cylindriska, vanligen
gulfär-gade, hårdhudade larver,
som leva i jorden av allehanda växtdelar.
Dessa äro allmänt bekanta under namnet
”rotmask”. Flera arter finnas, ss. den
randiga sädesknäpparen (Agriotes lineatus),
vilken är synnerligen allmän även i
trädgården; vidare den i gräsbevuxen mark mycket
vanliga, metalliskt blå eller gröna S e 1 a t o
-somus aeneus och de likaledes
bronse-rade eller i metallfärger glänsande
Co-r y m b i t e s-arterna. Knäpparlarvema äro
sen gammalt kända som svåra skadedjur.
I trädgården ge de sig till känna genom
sina borrhål i
potatis och
rotfrukter, men lika
mycken skada
åstadkomma de genom
att bita av späda
plantor eller
gnaga på
underjordiska stamdelar. De
trivas bäst i lös
och lucker jord
med en viss grad
av fuktighet. I
grästorven
förekomma de ofta
mycket talrikt.
Deras betydelse
är desto större
som de alla kräva
lång tid för sin
utveckling, man
räknar med en
tidrymd av om-
Två olika slag av
knäpparlarver.
kring 5 år. Skadegörelse kan således fortgå
flera år å rad på samma jordstycke. Plöjes en
gammal gräsvall upp för att användas t. ex.
för köksväxtodling, måste man således
bereda sig på att under de närmaste åren
vidkännas skadegörelse genom dessa insekter. Det
är därför skäl i att till en början odla t. ex.
potatis, som ej lider så svårt av angreppen,
och först sedan man märkt att larverna
avtagit i antal upptaga odlingen av de mera
ömtåliga växterna. Larverna äro svåra att
bekämpa. I mindre skala kan man använda
förgiftad lockmat, t. ex. potatisskivor
pudrade med arsenik. Potatisen lockar dem
alldeles särskilt, varför man med bitar av
sådana kan anordna fångstplatser, dit
larverna lockas och där de kunna uppsamlas och
dödas. Denna metod kan lämpa sig i t. ex.
bänkar och drivhus. Där kan man också
använda desinfektion med kolsvavla (se
under Skadedjur). Vid bearbetning av
jorden i det fria böra anträffade larver dödas.
Vid plöjning plockas larverna gärna av
fåglar, även av höns. A. T.
Ko’cllia trichophy’lla Stapf
(Chenopodia-ceae), sommarcypress. Kina. Släktet äger
omkring 30 arter, av vilka endast
ovanstående är allmänt odlad. Bildar meterhöga,
rundat pyramidformiga små halvbuskar,
mycket rikt förgrenade och försedda med
ett tätt, nästan nålfint bladverk, som till
fram i slutet av juli eller början av aug. är
vackert och saftigt ljusgrönt, för att
därefter så småningom färga sig rött, så att
plantorna till sist på eftersommaren och hösten
bli djupt violettröda. Användas bäst
friplan-terade i gräsplaner, fem till sju eller fler
tillsammans på omkring 50—60 cm. avstånd
från varandra och på kraftig, näringsrik
jord samt i full sol. Även vackra i den
blandade rabatten eller som solitärer i större
formgrupper. Odlas också i krukor, som böra
vara rymliga och användes då för
dekoration på terrasser, trappor och balkonger.
Var. Chi’ldsii är lägre, jämnare och mer
kompakt samt behåller långt frampå hösten
sin vårliga grönska. K. uppdragas genom
frö, som sås på halvvarm eller t. o. m. kall
bänk i april. De uppkomna plantorna
in-skolas i småkrukor, som sänkas ned i
halvvarm bänk, omplanteras efter någon tid i
Kohleria hirsuta. Gbgs bot.
trädg. Foto Hzn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
