Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kniphofia - Knoppvariation - Knoppvecklare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knoppvariation—Knoppvecklare
173
dag. De ha korta jordstammar, långa,
spröda, smala, nästan gräslika tuviga blad och
grant färgade, långa rörlika blommor i stora
täta ax i spetsen av stänglarna. Utmärkta
växter för rabatter och fritt liggande
smågrupper i gräsplaner. De äro emellertid ej
nog härdiga, utan måste därför övervintras
inomhus i frostfri och ljus lokal. Av arterna
är det egentligen endast en, som med sina
många färgformer och hybrider kan komma
på fråga i vårt land, nämligen K. uva’ria
Hook. (Trito’ma u. GawL, Ale’tris u. L.,
Tritoma/nthe u. Lk, m. m.), raketblomma.
Sydafr. Denna art blir meterhög, med något
gråaktigt gröna blad. Blommorna äro
lysande röda, orangeröda eller tvåfärgat gula
med eldrött. Genom hybridisering med K.
Tu’ckii Bak. ha flera granna
trädgårdsformer uppstått och odlas under namn K.
hy’-brida hort. K. förökas genom delning eller
uppdragas av frö, som sås i krukor redan i
mars månad. Om de små plantorna
omskolas och skötas väl i bänkar, kunna de redan
i maj utplanteras på fritt land och bruka
då blomma redan i aug. Dock blomma de
givetvis icke så rikt och kraftigt som äldre
övervintrade exemplar.
Knopp variation är en omdaning eller
förändring av enstaka skott eller knoppar hos
en växt. Inom trädgårdsodlingen brukar man
kalla sådana fall för en ”sport” och
tillvarataga samt vegetativt föröka de varierande
skotten genom sticklingar, avsugning o. s. v.
Sådana chimärer kunna också uppstå vid
ympningar, ss. t. ex. Laburnocytisus Adami
(se d. o.). Se även Ärftlighetslära.
Knoppvecklare. Under närmaste tiden
efter knoppsprickningen finner man inom
hopvecklade blad på fruktträden smärre
fjärillarver av olika slag. Dessa kallas
”knoppvecklare”, då de bedriva sin
fördärvbringan-de verksamhet redan i knopparna. En mycket
vanlig art är större knoppvecklaren
(Argy-roploce variegana). Fjärilens framvingar
äro brokiga av blågrått, svart och brunt i
något mer än inre hälften och i den yttre
delen äro de gulvita med bl. a. en liten svart
fläck ett stycke från ytterkanten. När
fjärilen sitter med hopslagna vingar är den
omkring 1 cm. lång. Larven är grågrön med
huvudet, nackplåten och små ryggprickar
Kniphofia hybrida. Gbgs Trädg.-för. Foto Hzn.
svarta. Den blir högst 20 mm. lång. En annan
art kallas mindre knoppvecklaren
(Tmeto-cera ocellana). Dennas larv blir ej så stor
och är rödbrun-rödgrå med svart huvud och
nackplåt. Enligt nyare undersökningar lägga
knoppvecklama sina ägg redan på
högsommaren. Larverna framkläckas före hösten
samt övervintra sedan på kvistarna inom en
tunn vävnad, gärna under ett frigjort
knoppfjäll, för att sedermera i knoppsprickningen
tränga sig in i knopparna. Förutom här
nämnda vecklare träffas även flera andra
Knoppvecklare med puppa och larv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
