Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konservering - Kontroll av importerade växter - Korallbuske - Kordongträd - Korgblomstriga växter - Kornellbuske - Korogi, chorogi - Korsning - Kortdagsväxter - Krasse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kontroll av importerade växter—Krasse
179
påsen borttagits. Sedan tomaterna kallnat
överbindes burken.
P i c k 1 e s. Små gröna gurkor, små
omogna tomater, späda sockerärter, bönor,
morötter, blomkål, spritärter, syltlök,
krassefrön m. m. efter smak i önskad blandning
ansas och sköljas. Gurkorna, som måste
vara mycket små, och tomaterna tvättas
noga, beströs med salt och få stå ett dygn.
De övriga grönsakerna förvällas i saltat
vatten, var sort för sig, varefter de
överspolas med kallt vatten och nedläggas
varvtals med gurkorna och tomaterna i små
glasburkar. Samtidigt iläggas kryddor:
vitpeppar, ingefära, spansk peppar, nejlikor
och muskotblomma. En lag kokas upp av
socker och inläggningsättika (till 11. ättika
tages 1 dl. strösocker) och när den kallnat
slås den på burkarna, som överbindas med
pergamentpapper.
Syltlök. Löken förvälles några
minuter, skalas och sköljes samt lägges i en
saltlake, till 1 1. vatten 1 matsked salt, och får
ligga ett dygn. En lag kokas av ättika och
socker, till 1 kg. lök tages 1 1.
inläggningsättika och 200 gr. socker. Löken kokas i
den lag den legat i tills den blir mjuk och
klar samt lägges i en uppvärmd burk
tillsammans med några bitar muskotblomma
och litet vitpeppar. Lagen slås het över så
att den täcker löken. Följande dag får lagen
ett uppkok och hälles kall över löken.
Burken överbindes och förvaras kallt.
Syltad gurka. Stora vita gurkor
skalas och skäras itu på längden, varefter
in-kromet utgräves och skivorna klyvas mitt
itu. Gurkorna förvällas i lätt saltat vatten,
blott några i taget, så att de ej ligga på
varandra. När de äro klara och mjuka
upptagas de försiktigt och läggas på en
handduk att rinna av. En lag kokas av 2 1. ättika
och 1,5 kg. socker samt 25 gr. ingefära, 3
bitar kanel och 5 gr. hel vitpeppar;
kryddorna inknutna i en tunn tygpåse. När den
blir lagom simmig upptages kryddpåsen och
den heta lagen hälles genom en sil över
gurkorna, som försiktigt lagts i en kruka.
Denna får stå tre å fyra dagar, varefter
lagen frånsilas och ånyo kokas upp med
kryddpåsen i 10 min. och hälles genom sil
åter över gurkorna. Kokningen förnyas två
gånger till och med en veckas mellanrum.
På samma sätt kunna pumpor insyltas.
Ättikgurkor. Femtio små, vita eller
gröna gurkor sköljas och tvättas noga och
läggas i en saltlake av 1 kg. grovt salt och
vatten så att det täcker gurkorna, och få
ligga så i tre dygn. En lag kokas av 7 dl.
ättiksyra, 4 1. vatten, 0,5 kg. socker och 4
skalade rödlökar. Gurkorna läggas en och en
ned i lagen, varefter de få ett hastigt
uppkok. Läggas i en stenkruka tillsammans med
dillkronor och några bitar pepparrot samt
torr senap i en tygpåse. Den heta lagen slås
över gurkorna som få stå övertäckta med en
fyrdubbel handduk och ett lock. Efter tre
veckor äro de färdiga.
(Se vidare Inkokning av
grönsaker, Råkonservering,
Torkning av bär och frukt samt
Torkning av grönsaker.) Hj. O.
Kontroll av importerade växter, se under
Växts jukdomar.
Korallbuske, se Erythrina.
Kordongträd, se
Spaljéfruktod-ling.
Korgblomstriga växter, se Compositae.
Koriiellbuske, se Cornus mas.
Korogi, chorogi (Stachys Siebo’ldii Miq.,
Labiatae), Kina, Jap., är en flerårig växt
med avlånga, vita, underjordiska knölar,
användbara i hushållet. K. odlas numera
mycket sällan i vårt land. Odlingen är
mycket enkel. Sättknölarna sättas grunt tidigt
på våren med omkring 40 cm. radavstånd
och 30 cm. avstånd i raden. Man kan ge K.
samma gödsling som potatis. På hösten
kunna knölarna upptagas och förvaras i
jord eller sand. Man kan också skörda efter
behov under hela vintern, då K. ej är
frost-öm. Växten bör hållas inom vissa gränser,
då den eljest kan bli ett ogräs. E. N—n.
Korsning, se Växtförädling.
Kortdagsväxter, se Lång dags - och
kortdagsväxter.
Krasse (Lepfdium satfvum L., Cruciferae)
är en ettårig, mycket snabbvuxen
sallat-växt, som efter att en längre tid ha varit
nästan bortglömd nu åter börjat bli före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
