Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kummin - Kungspalm - Kungsängsliljan - Kunzea - Kvassia - Kvitten - Kyndel - Kyrkogårdsanläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Kungspalm—Kyrkogårdsanläggning
Arkitektoniskt ordnad gravplats. Foto Krook.
framväxande bladen till soppa på samma
sätt som körvel. På senare tid har man
också börjat driva K. som egentlig grönsak.
Sådden sker på våren med 40 cm.
radavstånd. Några bestämda regler för
gödsling kunna ej ges, men K. får ej lida brist
på näring. Fröet mognar andra året. Vid
odling i större skala kan K. insås i vårsäd.
Efter skörden av denna hackas och gödslas
odlingen. De tidigt på våren framskjutande
bladen kunna skördas för försäljning, där
avsättning för grön K. finnes, eller för eget
bruk. Vid drivning inplanteras på hösten
uppgrävda kraftiga rötter — helst gallring
första året — i hus eller bänk. Ej för
omedelbar drivning avsedda rötter böra
förvaras så, att de ej torka för mycket, och så
kallt att de ej skjuta blad för tidigt. Under
milda vintrar kan man flytta plantor direkt
från växtstället till drivningen. E. N—n.
Kungspalm, se Oreodoxa regia.
Kungsängsliljan, se Fritillaria Meleagris.
Ku’nzea Rchb. f. (Myrtaceae), Austr.
Omkring 15 arter små ljunglika växter med
Gravplats med natursten. Foto Krook.
strödda små blad. Blommorna äro små
men mycket talrika och visa sig på våren i
samlingar eller ensamma i bladvecken. K.
Ba’xteri Schau. har purpurröda blommor;
K. pomffera F. Muell. har vita eller gulvita
blommor, och K. preissia’na Schau., som blir
nära 2 m. hög, har skära blommor. Om
odling, se Nyholländska växter.
Kvassia, se under Skadedjur.
Kvitten, se C y d o n i a och
Grund-s t a m.
Ky Ildel (Sature’ia horte’nsis L., Labiatae).
Ettårig kryddväxt, användbar ungefär som
mejram och timjan. Sådden sker på våren
med 20—30 cm. radavstånd. Plantorna bli
bättre utvecklade efter gallring.
Flerårig K. (S. monta’na L.) kan användas
på samma sätt, men odlas ännu mera sällan
än ettårig K. E. N—n.
Kyrkogårdsanläggning. Kyrkogårdens
utformning bör taga hänsyn till såväl sitt
ändamål som förhandenvarande terräng. På
plan mark och för smärre områden är en
strikt genomförd regelbunden anläggning
den mest naturliga, men på kuperad och
därtill träd- eller skogbevuxen mark äro
svängda vägar väl motiverade. Detta gäller dock
endast huvudvägar och förbindelseleder; den
enskilda gravplatsens rektangulära form ger
i och för sig en fingervisning om gravfältens
indelning och vägnätets sträckning
där-inom. I allmänhet beräknas att ända till
75 % av arealen skall kunna användas till
gravplatser och endast 25 % anslås för
huvudvägar, byggnader och plantering. Vid
skogskyrkogårdar uppstår ofta motsatta
förhållandet, då dessa anläggas med tanke
på att skona och tillvarataga
förhandenvarande växtlighet. Idén härtill har med
säkerhet framsprungit som en reaktion mot
det dystra och beklämmande intryck ett
stort antal av våra äldre kyrkogårdar
onekligen efterlämna. Numera eftersträvas att
låta kyrkogården få mera karaktär av
parkanläggning, med enskilda gravar och fälten
för de allmänna gravplatserna hägnade av
häckar och buskar. Större träd böra endast
planteras vid huvudvägarna. Ss.
Ijusgenom-släpplig och villigt växande även i sandjord
är björken god. Även lönnen lämpar sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
