Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lilium
239
calif o’rnicum, kraftig, blommorna större
och klarare i färgen; var. pallidiflo’rum,
små, ljusfärgade, föga fläckiga blommor;
juni—aug. L. philippine’nse Bak. (E. II, på
varma platser och med vintertäckning).
Blir 2 m. hög i sitt hemland men i vårt
land helt låg, 30—40 cm. Liknar L.
longi-florum men har mycket smalare blommor
med violetta ränder på utsidan. L.
pom-po’nium L. (M. II, i full sol och
kalkblan-dad jord). Nordital. och Sydfrankr. Omkring
0,5 till 1 m. hög med styva stjälkar med 2
—4 vaxartade blommor på varje, lysande
mönjeröda med några ljusare streck i
mitten av bladen men inga prickar eller fläckar
i övrigt; juni. Den växer vilt i Sydeuropas
kalkrika berg. L. rega’le Wilson (E. II, i full
sol och mustig jord med något kalk; tål icke
skugga). V. Kina. En av de allra vackraste,
fullt härdiga frilandsliljorna. Omkring
meterhög med mycket tunna stjälkar, hårda
som ståltrådar, och mycket smala blad.
Blommorna äro 12—14 cm. långa, inuti
krämvita och på yttre delen av kalkbladen
glänsande vita med rödvioletta eller
rödbruna skiftningar på yttersidan av tratten;
ståndarknapparna guldgula. Doften är
mycket stark; juli. Ofta är denna lilja något
nyckfull, men där den icke trives är felet
nog att söka i för torr och lätt jord. Den
växer nämligen i hemlandet i en mustig,
något kalkhaltig lerjord, som kvarhåller
fukten utan att bli alltför våt. L.
Sar-ge’ntiae Wilson. (E. II.) V. Kina. Om L.
regale påminnande art, som blommar 3—4
veckor senare. Har i motsats till den
sistnämnda smålökar i bladvecken.
Blommorna äro starkt doftande, vita med guldgul
tratt, utvändigt rödbruna. Mellan denna och
L. regale finnas flera hybrider, av vilka L.
princeps anses vara bäst; aug. L.
specio’-sum Thunb. (L. lancifo’lium hort.) (A.
III, men huvudsakligen i krukor). Allmänt
odlad i de japanska trädgårdarna och
vildväxande i mell. Kinas bergstrakter. 0,5—
1,5 m. hög med något utåtböjda stänglar,
uppbärande en rik och gles klase av 12—16
cm. breda, vidöppna blommor med något
tillbakarullade blad. Färgen är hos de olika
varieteterna rent vit, rosafärgad, djupt
rosenröd eller nästan rubinröd, alla med
upphöjda, något håriga, färgade vårtor på
Lilium Paryi. Vargaslätten, Simlångsdalen. Foto Järlås.
innersidan. Blommorna ha en fin men rätt
svag doft. Var. album har rent vita
blommor; var. Krae’tzeri har likaledes vita
blommor, som dock äro försedda med ett
brett grönt streck vid basen av varje
kalkblad och som därjämte ha svagt grönvita,
upphöjda små fläckar; var. Melpo’mene
har präktiga, djupt karminröda, vitkantade
blommor med blodröda små fläckar och är
en av de bästa för drivning; var.
puncta’-tum har blekt rosafärgade blommor, som äro
rosa-karminfläckiga; var. ro’seum och var.
rubrum ljusare eller mörkare blommor; var.
rubrum magni’ficum är relativt ny med
Lilium philippinense. Foto Weibulls.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
