Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Lilium
Lilium regale. Foto Krook.
mörkt rosenröda, präktiga blommor. Denna
varietet anses vara den härdigaste för fritt
land och odlas utomhus och i kallbänkar i
stora mängder vid Göteborg. L. supe’rbum
L. (M. I, i skugga och fuktighet). Kanada.
En ståtlig art, kallad ”stolta liljan”, med
nära 2 m. höga stjälkar, uppbärande 6—12
karmin-orangeröda blommor, tätt purpur-
Lilium speciosum var. album. Foto Bauer.
brunt småprickiga; aug.—sept. Tål icke
kalk. Lökarna äro förenade av en rhizom,
från vilken de icke böra avskiljas utan
tilllåtas hänga flera tillsammans. L.
tenuifo’-lium Fisch. (M. I, på stenparti, med
vintertäckning). Sibir. Endast 40—50 cm. hög art
med tätt, över hela stjälken sammanträngda,
smalt gräslika blad och små lysande
scharlakansröda, olivfläckiga, vaxglänsande
blommor. En av de vackraste små liljor som finnes
för stenpartiet. L. testa’ceum Ldl. (L.
exce’l-sum Endl.) (M. III, gärna med kalk.)
Nan-kinglilja. Anses vara en spontan hybrid
mellan L. candidum och L. chalcedonicum med
den förstnämndas doft och den sistnämndas
skönhet. Liksom L. candidum börjar även
denna växa upp över jordytan redan på
hösten. De omkring 1—1,5 m. höga
stjälkarna äro raka och kraftiga och uppbära
G—12 vaxglänsande, enfärgat nankinggula
eller citrongula blommor, med granna röda
ståndarknappar; juli. L. thunbergia’num
Schultes (L. Elegans) (I. III.) Jap. Icke
utan ingående och ändå knappast möjlig
utredning kunna de arter, varieteter,
hybrider och former botaniskt skiljas åt, som
höra till den grupp liljor, som består av L.
Batemanniae, bulbiferum, croceum,
davuri-cum, umbellatum och Wallacei. Det antal
av dessa sorter, som i handeln går under
namn L. elegans, men skola heta L.
thun-bergianum, utmärka sig för relativt små
lökar och bladfattiga stjälkar men ha större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
