Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lythrum - Lågstammiga träd - Långdags- och kortdagsväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Lågstammiga träd—Långdags- och kortdagsväxter
smärre, rosapurpurfärgade blommor,
samlade i eleganta, smala ax, som sitta i
fler-greniga blomställningar. Till denna art hör
trädgårdsformen ”Rose Queen”, som torde
vara en hybrid mellan de båda arterna, en av
våra bättre rabatt- och strandväxter. L.
förökas genom delning, även genom frö, och
trives bäst på starkt näringsrik, fuktig
jordmån.
Lågstammiga träd beräknas i regel ha en
stamhöjd av 60 cm.
Långdags- och kortdagsväxter. De flesta
växter blomma, odlade under våra
förhållanden, på en viss bestämd tid. Även om
så-ningstiden ändras, förskjutes inte
blomningstiden i proportion därtill. Förklaringen
härtill är i de flesta fall, att en viss
dags-längd fordras för att utlösa blomningen.
Med hänsyn till växternas fordran på en
viss dagslängd för att kunna blomma
indelas de i långdagsväxter, som
blomma tidigare vid lång än vid kort dag,
kortdagsväxter, för vilka det
motsatta förhållandet är gällande, och d a g s
-neutrala växter, som blomma oberoende
av dagens längd. Som exempel på växter
tillhörande den senare gruppen kunna
nämnas den allmänt odlade Impatiens Sultani
och det vanliga ogräset våtarv, Stellaria
media, vilka blomma vilken tid på året som
helst. En typisk kortdagsväxt är däremot
julstjärnan, Euphorbia pulcherrima, som
endast finnes i blom under vintern. De
flesta av våra vilda växter äro typiska
långdagsväxter. Exempel på odlade
långdagsväxter utgöra de flesta av våra
drivsallat-sorter. Sås sorten ”Leppermann” i maj
bildar den snabbt blomställning utan att
dessförinnan ha hunnit med att utbilda huvud,
varför denna sort är olämplig som
sommarsallat. Odlad på vintern i bänk eller hus ger
sorten däremot mycket vackra huvud och
”går i frö” först, när dagen frampå våren
är lång nog härför. Att de typiska
drivsal-latsorterna ej kunna användas till
sommarodling har man förut ansett som en verkan
av den höga sommartemperaturen. Försök
ha emellertid visat, att om dagens längd
förkortas genom täckning av lämpligt slag,
huvudbildningen blir god även mittpå
sommaren.
Att inom samma art finnas typiska
drivsorter, som äro odugliga för sommarodling
på friland och vice versa, beror ofta på, att
arten i fråga omfattar både långdags- och
kortdagssorter samt eventuellt
dagsneu-trala sorter. Utgöres bruksprodukten hos en
växt av blommor eller frukter, är en
lång-dagsväxt givetvis omöjlig för drivning
under vintern. Gäller odlingen emellertid
vegetativa delar, t. ex. sallathuvud,
spenatblad etc., äro långdags- och dagsneutrala
sorter de för vinterdrivning mest lämpade.
Det är nämligen så, att utvecklingen av de
vegetativa delarna i allmänhet även
påverkas av dagslängden och oftast i motsatt
riktning mot utvecklingen av de blommande
delarna. En långdagsväxt odlad under kort
dag ger antingen ingen eller mycket svag
blomning men utvecklas kraftigt till sina
vegetativa delar. Vid lång dag blir
blomningen däremot tidig och riklig men den
vegetativa utvecklingen svag. Vissa
dagsneutrala arter och sorter blomma visserligen vid
olika dagslängd, men utveckla de vegetativa
organen i olika grad vid olika dagslängd. I
motsats till de dagsneutrala arterna stå
enstaka långdags- och kortdagssorter, vilkas
blomning är bunden till en så gott som
alldeles bestämd dagslängd med mycket liten
latitud. Dagslängdsfaktorn är emellertid
inte oberoende av andra yttre faktorer. Så
kan t. ex. temp. verka ändrande på en växts
förmåga att blomma vid en viss dagslängd.
Det är också bekant, att riklig
kvävegödsling försenar blomningen hos under lång
dag odlade långdagsväxter.
Av det ovan sagda har även framgått, att
en viss art inte nödvändigt måste höra till
endera av dagslängdsgrupperna. Olika
va-rieteter, olika kultursorter etc. av en och
samma art kunna visa olika
dagslängds-reaktion. När det gäller den vilda floran,
har en viss naturlig gruppering ägt rum,
så att i områdena kring ekvatorn de flesta
växter äro kortdagsväxter, medan
lång-dagsväxternas antal tilltager mot polerna.
Vid konstlad reglering av dagslängden
genom utstängande av ljuset resp,
konstgjord belysning är det märkligt nog inte
likgiltigt, när under den naturliga dagen eller
natten denna reglering äger rum. Konstlad
förkortning av dagen har t. ex. i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
