Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långdags- och kortdagsväxter - Länsträdgårdsmästare - Läplantering - Läppblommor - Lärk, lärkträd - Lärksäckmalen - Lärkört - Löjtnantshjärta - Lök (jordstam) - Lök (Allium)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Länsträdgårdsmästare—Lök
271
ingen eller obetydlig effekt, om den sker vid
middagstid men väl morgon eller afton. Man
har dessutom ibland kunnat konstatera, att
en relativt kortvarig förlängning eller
förkortning av dagen i början av växternas
utveckling haft en märkbar efterverkan,
varför det inte alltid är nödvändigt att hålla
en bestämd dagslängd under hela
utvecklingstiden för att framtvinga eller
tillbaka-hålla blomningen. Detta sista förhållande
kan få en för trädgårdsodlingen mycket
stor praktisk betydelse, när tillräckligt med
försök för att utröna den nödvändiga
behandlingstidens längd m. m. blivit utförda,
vilket dock tills vidare ej kan sägas vara
fallet.
Det ovan berörda faktum, att olika
former av en art kunna reagera olika mot
dags-längden, kan också få stor praktisk
betydelse, i det att det möjliggör att genom
för-ädlingsarbete framskaffa ett material
lämpat för odling vid andra årstider, än som
är mest vanligt för arten i fråga. En för
kort dag bättre lämpad tomatsort än de,
som nu odlas, skulle t. ex. få mycket stor
betydelse. Härvid är att märka, att en sådan
sort, såvida den ej vore helt eller i det
närmaste dagsneutral, skulle bli sen vid
sommarodling på friland. E. N—n.
Länsträdgårdsmästare, seTr äd
gårds-konsulenter.
Läplantering avser att ge skydd mot storm
och vind åt innanför läplanteringen
befintliga odlingar. Bäst till sådana
läplanteringar i vårt land äro barrträden, vilka genom
sin täthet ge skydd även under vintern och
dessutom icke löper ut med sina rötter i
den odlade jorden så som många andra träd
(t. ex. poppel). Till L. omkring större
områden, som avsetts för parker,
fruktträds-odlingar eller låga kulturväxter, använder
man i regel ett smalt bälte, t. o. m. blott
en rad av stormstarka träd: mot havet t. ex.
Picea pungens, blågranen, eller Sorbus
scan-dica, oxeln, samt även Pinus montana,
bergtallen, som dock håller sig relativt låg. Inåt
landet kunna en mängd andra träd
användas för ändamålet, ss. hassel, lind, lönn,
pil, vanlig gran o. s. v. Oftast planteras
dessa läkappor, där utrymmet så tillåter,
rätt breda, 10—12 m., där läträden tillåtas
växa tätt ihop, bildande ett säkert skydd
för vinden. Sådan L. kan även formas till en
hög häck, genom att trädens grenar hållas
tuktade utmed sidorna men få växa fritt i
höjden. Härtill äro almen, avenboken,
granen, linden och oxeln särskilt lämpliga men
givetvis kunna många fler träd användas
därtill. Som skyddsplantering omkring
mindre eller även större trädgårdar är oftast
en häck fullt tillräcklig, och kan i så fall
samtidigt utgöra stängsel omkring området.
Se vidare Häckar och H ä g n a d e r.
Läppblommor, se Labiatae.
Lärk, lärkträd, se Larix.
Lärksäckmalcn, se under Larix.
Lärkört, se Calandrinia.
Löjtnantshjärta, se Dicentra.
Lök i botanisk bemärkelse är en jordstam,
vars mellanleder icke kommit till
utveckling utan sammanträngts till en kort och
bred lökstock, från vars övre sida
lökfjällen, d. v. s. mer eller mindre köttiga lågblad,
sitta hopträngda och från vars undre nakna
yta rötterna växa ut. Är lökstockens tillväxt
obegränsad, bliva blommorna sidoställda,
ss. hos Galanthus och Narcissus. Är
lökstockens tillväxt däremot begränsad genom
blomningen, dör den gamla löken bort och
ersättes av en nybildad lök, vilken växer
ut som en lökknopp i vecket mellan ett
lökfjäll och lökstocken. En sådan lök kan
utvecklas på ett år eller behöver flera år för
att bli blombar. Lökens form är olika hos
olika arter. Lökar äro utmärkande för
familjerna Amaryllidaceae och Liliaceae samt
förekomma därjämte hos en del arter,
tillhörande Iridaceae och hos strödda andra
växter. Om matnyttig L., se nedan. Om
knopplökar, se Groddknoppar, om
taklök, se Sempervivum.
Lök (ATlium L., Liliaceae). Vanlig lök
(A. Cepa L.) odlas dels som sådd lök och
dels som sättlök av olika slag. Vanlig
sätt-lök, sådan den föres i marknaden, utgöres
av mycket små men dock mogna lökar,
som då de sättas på våren utvecklas till
stor, fullväxt lök utan att bilda stocklöpare.
Sättlök tvingas genom tät sådd och
uttork-ning att avmogna tidigt första året i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
