Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lök (Allium)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Lök
Lök, ”Up to date”.
för att som vanligt bli fullväxt före
avmognaden. En särskild form av sättlök
är potatislök, som ofta felaktigt
kallas schalottenlök. Denna bildar
en sammansatt lök, av vilken de största
dellökarna användas i hushållet och de mindre
till sättlök. Den äkta schalottenlöken (A.
ascalo’nicum L.) torde vara mycket
sällsynt i odling. En sällan och mest som
kuriositet odlad form av vanlig L. är den s. k.
luftlöken, som även bildar lökar uppe
i blomställningen (även en till A. satfvum
hörande varietet utgör en luftlök; denna
dock ännu mera sällsynt). De sorter av
vanlig lök, som uppdragas av frö, indelas
vanligen i grupperna kryddlök med
relativt små lökar, som i vårt land vanligen
nå full utveckling vid sådd på friland,
s t e k 1 ö k, som är mera storväxt och
i allmänhet senare, varför den helst bör
sås i bänk, samt syltlök, som ger mycket
små, vita lökar, som användas som sallat.
Odlingsvärda sorter av kryddlök äro
bl. a. de röda ”Blodröd holländsk” och
”Braunschweiger” samt de gula
”Bronze-kugel” och ”Rijnsburger”. ”Zittauer” (gul
eller röd) blir i allmänhet så stor, att den
även är fullt användbar som steklök, men
kan dock sås direkt på växtplatsen. Av
egentlig steklök har man på senare tid
funnit sorterna ”Best of all”, ”Long keeping”
och ”Up to date” mycket odlingsvärda.
”Königin” (”Queen”, ”Drottning”) och
”Sil
vervit holländsk” äro de vanligaste sorterna
av syltlök.
L. anses trivas bäst på styvare jordar.
I motsats till vad man hittills i allmänhet
trott sätter L., enligt omfattande
gödslings-försök, stort värde på naturlig gödsel. Den
jord, som skall användas för odling av L.,
bör därför ha erhållit en riklig giva
stallgödsel. Av konstgödselmedel är kali särskilt
värdefullt. Några bestämda mängder kunna
ej anges, då konstgödselgivan bör anpassas
dels efter, hur stor mängd stallgödsel som
tillförts, och dels efter jordens beskaffenhet.
Sådd av vanliga löksorter, som kunna sås
direkt, samt av syltlök sker tidigast möjligt
på våren. Man har även nått goda resultat
vid höstsådd. Radavståndet bör vara 30—40
cm. Sådden sker så tunt, att gallring kan
undvaras. Så storvuxna sorter som
”Zittauer” kunna dock gallras till omkring 5
cm. avstånd. Syltlök kan odlas med mycket
mindre radavstånd eller bredsås, där jorden
är tillräckligt ogräsfri. De storvuxna
stek-löksorterna sås i bänk i mars och
utplanteras i maj med 30—40 cm. radavstånd och
10—15 cm. mellan plantorna. När
huvudparten av lökarna äro avmognade skördas
odlingen. Lökarna bredas ut till
avvissnande och torkning på växtplatsen, om
väderleken lämpar sig härför, eljest på ett golv
e. dyl. i en luftig lokal. Bättre torkning fås,
om lökarna bredas ut på ramar med
nätbotten. När L. är färdigtorkad kan den
också lämpligen vinterförvaras på sådana
ramar. Före vinterförvaringen bör den dock
delvis putsas och sorteras. Att lägga upp
L. till förvaring med den vissnade blasten
och rötterna kvarsittande minskar
hållbarheten. Halslökar och alltför små lökar tagas
ifrån. De förra användas först i hushållet.
Smålökarna kunna användas som s. k.
s t i c k 1 ö k. De sättas då ut snarast
möjligt på våren och kunna skördas redan tidigt
på sommaren, innan löken nått full
utveckling. Avstånden kunna vara mindre än vid
utplantering av sådd lök. De säljas buntade
med kvarsittande blad.
Sättlök finnes i handeln av flera bättre
löksorter, men i allmänhet användas andra
namn än de ursprungliga sortnamnen.
Sorterna ”Mi-sommarlök” (gul)
och”Norrlands-lök” (röd) ha fått stor spridning, men flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
