Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marmeladberedning - Marrubium - Marsilia - Marsiliaceae - Martinezia - Martiusella imperialis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Marrubium—Martiusella
295
san kokas därefter sakta under flitig
om-röring tills den är lagom tjock och hälles
på varma, torra burkar, som överbindas
eller paraffineras sedan marmeladen kallnat.
Marmelad av blandade bär.
Lika mycket mogna hallon, röda vinbär,
jordgubbar och krusbär rensas, sköljas och
få avrinna. De kokas därefter sönder i litet
vatten och massan passeras. Socker
tillsättes, 1 kg. till varje kg. massa, och kokas tills
den blir lagom tjock och fast. Hälles på
torra, varma burkar, som överbindas eller
paraffineras sedan marmeladen kallnat.
Plommonmarmelad. Plommon, ss.
Reine Claude m. fl., doppas ett tag i kokande
vatten och skalet avdrages varefter de
urkärnas och läggas i en syltgryta varvtals
med socker. Till varje kg. plommon tages
0,5 kg. socker. De få stå så minst ett dygn
och kokas därefter under flitig omröring
tills massan geléar sig, då den hälles på
varma, torra burkar.
Äppelmarmelad. Äpplen, gärna
olika sorter, men syrliga och mogna, ansas
så att skämda delar bortskäras, tvättas och
skäras i klyftor. Kärnhusen borttagas ej.
Äpplena kokas sakta sönder i vatten. Till
6 kg. frukt tages 2 1. vatten. Sedan äpplena
mosat sig passeras de och socker tillsättes
jämte saften av en citron. Till 1 kg. mos
tages 700 gr. socker. Massan kokas sakta
under omröring så att den ej bränner vid.
När moset är lagom tjockt hälles det i
varma, torra burkar, som överbindas eller
paraffineras sedan marmeladen kallnat. Om
man så vill kan marmeladen färgas med
karamellfärg i önskad kulör. Hj. O.
Marru^ium L. (Labiatae). Omkring 30
arter i temp. trakter på n. halvklotet.
Vitlud-diga eller ulliga örter med skrynkliga,
oskaftade eller kortskaftade blad och
obetydliga blommor i kransar i bladvecken. M.
supfnum L. (M. sericeum Boiss.), Span., är
nedliggande med rotslående skott. Bladen
äro som unga helt snövitt ulliga. Torde
kunna odlas på solig och varm plats i
Syd-sv., men bör täckas med granris under
vintern. M. vulga’re L. var. fo’liis variega’tis är
en brokbladig form av vår vildväxande
”kransborre” och kan odlas på torr och
sandig jord i Sydsv. Förökas genom delning.
Masdevallia bella.
Marsi’] ia L. (Marsiliaceae). Omkring 50
arter vattenväxter, vilka stå nära
ormbunkarna och ha fyrfingrade, håriga,
oxalis-lika blad samt sakna blommor men äro
försedda med sporsamlingar. I kalla eller temp.
akvarier odlas M. hirsuTa R. Br., Austr.,
M. macro’pus Engelm., Tex., och M.
quadri’-folia L., Eur. Förökas genom delning och
planteras i blandning av dy- och mossjord.
Marsilia’ceae omfattar c:a 60 arter i vatten
förekommande sporväxter med fyrfingrade
blad, vilka nattetid intaga en sovande
ställning genom att sluta sig samman. Sporerna
sitta i bönlika sporfrukter, som gå ut från
nedre delen av bladskaftet. Odlade äro arter
ay Marsilia och Pilularia.
Martine’zia R. et P. (Palmae). 7 arter
sällsynta och märkliga palmer med parslitsade
blad, som ha starkt taggiga skaft och
nerver. I samlingar förekomma M.
caryotae-fo’lia H. B. K. och M. lindenia’na Wendl.,
båda från Colombia och båda liksom alla
taggiga palmer i hög grad
fuktighetsälskan-de. Se Palmer.
Martiusella imperia’lis Pierre
(Sapota-ceae). Släktets enda art, även beskriven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
