Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martiusella imperialis - Martynia annua - Martyniaceae - Masdevallia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
Martynia—Masdevallia
Masdevallia tovarensis.
under namnen Chrysophy’ llum i. Benth. et
Hook. och Theophra’ sta i. Rgl, är ett
ogrenat ända till 6 m. högt träd med 60—90 cm.
långa, ovala eller lansettlika, ojämnt
sågade blad och små obetydliga grönaktiga
blommor i bladvecken. Odlas i varmhus och
förökas liksom Ficus elastica genom stambitar
med vidsittande blad, vilka sättas på god
undervärme. De slå långsamt rot och växa
trögt.
Marty’nia a’nnua L. (Martyniaceae), Mex.,
är en ettårig växt, släktets enda art, med
långskaftade blad och rosenröda blommor,
samt egendomliga med smala, böjda horn
försedda kapselfrukter; juli—okt. Sås av frö
inomhus, förkultiveras i krukor och
utplanteras på solig och varm samt skyddad plats
på lös och humusrik jord. Se vidare
Pro-boscidea.
Martynia’ceae är en liten växtfamilj, som
omfattar släktena Craniolaria, Martynia och
Proboscidea (se d. o.).
Masdevallia Ruiz et Pav. (Orchidaceae).
Omkring 170 sydamerikanska, intressanta,
terrestra orkidéer, av vilka somliga ha rätt
lysande blommor, eller ock epifytiska med
ofta högst kuriösa blommor, liknande håriga
spindlar o. a. insekter. De sakna bulber men
ha mycket köttiga eller läderartade blad;
blommorna äro ofta ensamma eller 3 till 5
på upprätta eller nedhängande blomskaft
och ha de tre yttre bladen stora och
sammanvuxna vid basen; de inre mycket små,
liksom läppen. Som hemmahörande på
Central-och Sydamerikas höga bergskedjor på ända
till 4 000 m. höjd ö. h. äro de med få
undantag kallhusväxter i vårt land och tåla
ingen instängd värme utan måste odlas
ljust, dock ej i sol, och ha frisk och fuktig
luft. Av de olika arterna böra nämnas: M.
ama’bilis Rchb. f., Peru, karminröda
blommor på upprätta skaft. M. bella Rchb. f.,
Nya Granada, har hängande blommor,
gulröda, tätt prickade med violett. M.Chimae’ra
Rchb. f., Colombia, har utåthängande stora,
gulbruna blommor med violetta punkter och
småplättar. De i kanterna håriga sepalerna
äro hos båda dessa arter hjärtlika och i
spetsen utdragna till ett långt, korthårigt spröt.
De två sistnämnda arterna äro synnerligen
intressanta och odlas bäst i små hängande
korgar. M. coccfnea Linden (M. Linde’nii
André), Colombia, på över 3000 m. höjd ö. h.
Liknar M. amabilis men har större upprätta
blommor, vilka variera i färgen. Huvudarten
skall ha magenta-purpurfärgade blommor
med vitt i mitten. Var. harrya’na (M.
har-rya’na Rchb. f.) har mörkt blodröda
blommor med blekgula bladspetsar och de två
nedre sepalerna mycket stora; var. Linde’nii
har silveraktigt glänsande lilafärgade
blommor. M. i’gnea Rchb. f. liknar föregående
och har även olikfärgade varieteter från
karminrött till lila. Andra vackra och
intressanta M. äro: M. ro’sea Ldl., M.
tovare’n-sis Rchb. f., M. veitchia’na Rchb. f., m. fl.
Arterna M. bella, M. Chimaera och M.
tovarensis odlas i temp. varmhus. De övriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
