Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matthiola - Matucana Haynei - Maurandia - Maxillaria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Matucana—Maxillaria
301
vilka sorter ge 60—80 cm. långa kraftiga
stjälkar med endast en, 20—30 cm. lång
klase av stora, grant färgade blommor; de
bästa och mest omtyckta färgerna äro rent
vitt, djupt blodrött och blekt blålila.
Förutsättningarna för en lyckad och vinstgivande
odling av dessa sorter äro ett verkligt gott
frö. De flesta odlare av lövkojor odla ofta
själva sitt frö. Den sådd, som sker i slutet av
dec., då plantorna blomma i slutet av april
och under maj, anses giva bästa ekonomiska
resultat; de utbilda då sina största och bästa
blomklasar i intensiva färger.
Utplantering-en i växthusen sker helst i något upphöjda
bäddar av frisk, kalkrik och näringsrik jord.
Växthuset måste i möjligaste mån vara
ljust och luftigt. 1 regel kunna plantorna
utplanteras omkring 6 veckor efter
sådden och skola innan dess ha varit
omskolade i lådor, vilka noggrant desinficerats
och fyllts med helst steriliserad jord. Som
ersättning för sådan sterilisering kan en
vattning med % gr. sublimat och 7,5 gr.
salpeter upplöst ill. vatten vara av nytta.
Dessa försiktighetsmått iakttagas för att
motverka svartrotssjukan. Avståndet
mellan plantorna i växthuset bör vara 10 cm.
för Excelsior- och Brilliant- samt 15 cm. för
Nizza-sorterna. Under djusa dagar må
solvärmen verka, under mörka dagar får
värmen ej överstiga 10—12°.
Sjukdomar. Lövkojor angripas av flera
under Kål omtalade sjukdomar:
Brun-bakterios, K lumprots juk a,
Rotbrand, Blad mögel, Vitrost
och Gråmögel. Th. Lfs.
Skadedjur. Rapss u gare n,
Spott-s t r i t e n (se d. o.).
Matuca’na Ha’ynei Br. et R. (Cactaceae) är
en i Peru växande, klotformig, rikt taggig
kaktus med en 6 cm. stor, djupröd,
violett-randig blomma med rosafärgade ståndare.
Sällan odlad.
Maura’ndia Ort. (Scrophulariaceae). 6
mexikanska arter fleråriga, klättrande örter,
vilkas blad-och blomskaft utgöra klätterorgan.
Några hybrider äro vackra balkongväxter,
även användbara till amplar i svala
boningsrum eller glasverandor. I allmänhet odlas de
som ettåriga och kunna under sommaren
användas utomhus vid spaljéer, låga murar
Maxillaria picta.
eller pelare. Bladen äro handformiga med
mer eller mindre spetsiga flikar; blommorna
äro något snett rörformiga med femflikigt
bräm. M. barcleya’na Lindl. har stora
viol-blå blommor; M. scandens Gray
(Lopho-spe’rmum s. D. Don) har röda blommor och
är rätt späd. Flera varieteter med ljusare
eller mörkare blommor finnas; M.
semper-flo’rens Ort. (M. scandens Pers, icke Gray)
har rödvioletta blommor, hos var alba vita.
Är i motsats till M. scandens Gray, som
blommar långt frampå hösten, endast
som-marblommande. Flera trädgårdsformer,
hybrider mellan ovannämnda, finnas med olika
blomfärger. M. sås i krukor i febr.— mars,
omskolas och förkultiveras i krukor, tills de
skola utplanteras. De föredra en varm och
kalkrik jord och soligt läge.
Maxilla’riaRuiz et Pav. (Orchidaceae).
Omkring 280 arter epifytiska orkidéer i trop.
Am. Mycket närstående de mer kända
Ly-caste men med få undantag relativt
små-blommiga. M. grandiflo’ra Ldl., Peru, har
vita blommor med gul läpp; M. lu’teo-alba
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
