Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maxillaria - Maximowiczia - Mazus - Meconopsis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Maximowiczia—Meconopsis
Maxillaria striata Rolfe, Peru.
LdL, Colombia, har smalbladiga
egendomligt formade blommor, gula och vita; M.
picta LdL, Colombia, har 3 cm. stora
blommor, gula med mörka fläckar, mycket starkt
doftande och rikblommig; M. sanderia’na
Rchb. f., Ecuad., har ända till 10—12 cm.
stora, vita blommor, som äro försedda med
en grann, karmosinrött strimmig läpp; den
mest storblommiga av släktets arter. M.
ve-nu’sta Lind, et Rchb., Colombia, har helt
snövita doftande blommor på utåthängande
skaft. Om odling, se Orkidéer.
MaximowLczia Cogn. (Cucurbitaceae). Två
arter klängande fleråriga örter med
mång-flikiga blad och små gula, klocklika
blommor samt röda frukter. M. Lindhe’imeri
Cogn., Texas, Mex., förekommer i samlingar
av trop. växter i varma vattenhus.
Mazus Lour. (Scrophulariaceae), As., Austr.
6 arter små låga fleråriga örter med blå
blommor. Närstående Mimulus och ha
ungefär samma blomform som dessa. M.
pumi’-lio R. Br., Austr., Nya Zeel., har under
jorden löpande revor och omvänt äggrunda,
oregelbundet buktiga, tandade och glatta
blad. Blommorna blåvita eller ljusblå med
gult svalg. M. rugo’sus Lour., Ind., är
ettårig och har rent blå blommor med vitt eller
gulvitt svalg. M. p. är tvivelaktigt härdig
på varm och lugn plats i Skåne, planterad i
porös jord på stenparti. M. r.kan sås på
kalljord på synnerligen varm plats i sandjord.
Meconopsis Vig. (Papaveraceae). Omkring
40 arter två- eller fleråriga örter med gul
saft, oftast strävhåriga eller ludna, hela
eller flikiga eller fint delade jordblad och
upprätta, oftast greniga stjälkar, som i
spetsarna uppbära större eller mindre,
vallmolika blommor, av vilka de översta utveckla
sig först. Som varande rätt härdiga kunna
en del arter odlas åtminstone upp till
Göteborg och Sthlm, om de planteras på lugna
och skyddade platser på stenparti. M., av
vilka de vackraste komma från Kina och
Himal., tillhöra de stenpartiväxter, vilka mer
än många andra dra blicken till sig på grund
av den hos många arter underligt klart men
ändock matt blå färgen hos de stora
blommorna. M. aculea’ta Royle, Himal., har
blågråa, dubbelt pardelade blad, försedda med
mörka styva hår. Blommorna 5—8 cm. stora,
blå och uppburna av smala stjälkar; juli
—aug. M. betonicifo’lia Franch. var.
Bai-le’yi, Kina, är 80—100 cm. hög med
grågröna, ludna, avlångt ovala, vid basen
hjärtlika, skaftade jordblad. Blommorna äro
skiftande till färgen, först som små knoppar
violetta, sedan som fullt utslagna djupt och
strålande azurblå, därpå turkiskt blå och till
sist purpurblå, allt i mättat intensiva färger.
Är en av de härdigaste av arterna. M.
ca’m-brica Vig., Pyren., Frankr., Engl. 30—40
cm. hög med pardelade blad och greniga
stjälkar med 4—6 cm. stora gula blommor,
hos var. auranti’aca orangeröda och hos var.
flore pleno fyllda; juni—sept. M.
integri-fo’lia Franch., Centralas. Tvåårig art med
kortskaftade, smalt lansettlika, hela blad
och stora, blekgula blommor, fåtaligt
samlade i spetsen av de 50—60 cm. höga
stjälkarna. Hela plantan tätt klädd av guldgula
hår. M. punfcea Maxim., v. Kina. Ett- eller
tvåårig, 20—30 cm. hög art med blåaktiga,
lansettlika, gult strävhåriga blad, som bilda
en tät tuva. Blommorna ensamma i
stjälkspetsarna, stora mörkröda med
sidenglänsande något skrynkliga blomblad, av vilka
två äro smalare än de andra. M.
quintupli-ne’rvis Rgl, Tibet, är en ett- eller tvåårig
art med hängande blålila blommor. M. rudis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
