Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mimulus - Mina - Minerarflugor - Minuartia - Mirabilis - Miscanthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
Mina—Miscanthus
Var. compa/ctus bildar runda, låga och täta
plantor, lämpliga för krukor. M. ringens L.,
Nordam., på mycket fuktiga platser, blir
40—80 cm. hög och har fyrkantiga grenar
samt små violettvita blommor. Förutom här
nämnda M. finnas många hybrider under
namn M. hy’bridus hort., vilka äro
uppkomna efter korsningar mellan ovanstående och
flera arter. Som vackra sådana, lämpliga
för odling i krukor, kunna bl. a. nämnas
följande storblommiga sorter: ”Crimson
Gem”, karminrosa med bruna fläckar;
”Feuerkönig”, högröd med bruna fläckar;
”Rubens”, vit med röda fläckar, o. s. v.
M. förökas genom frösådd, sticklingar
och delning. De båda sistnämnda
förök-ningsmetoderna användas för de finare
sorter, som odlas i krukor. Fröet är stoftfint
och sås i april—maj i krukor, utan att
täckas. Småplantorna pickeras i nya fat och
överflyttas, då de kunna fattas med
händerna, i småkrukor, som ställas ut på
halv-varm bänk. De omplanteras en gång i större
krukor, innan de utsättas på kalljord fram
i juni. De flesta M. blomma oavlåtligt från
medio av juli till hösten. Alla älska en fet
och mustig men porös jord samt riklig
vattning.
Mina Llav. et Lex., se Quamoclit.
Minerarflugor äro i regel mycket små
flugor, vilkas larver leva inuti växtdelar, ofta
i blås- eller gångminor i blad. Dessa
avteckna sig på bladens översida såsom
oregelbundet formade bruna eller gulaktiga
fläckar eller slingrande ränder. Flera av arterna
äro viktiga skadedjur, ss.
Krysantemum-flugan, större och mindre, samt
N e j 1 i k f 1 u g a n (se d. o.). A. T.
Hinua’rtia L. (Alsi’ne Scop.)
(Caryophylla-ceae). Omkring 65 arter små tuvbildande,
med de mer kända Sagina och Arenaria
närbesläktade växter med trådfina blad
och mycket små stjärnblommor. Arten M.
laricifo’lia Sch. et Th. (Alsi’ne l. Wahl.),
Alperna och Pyren., har vita blommor i aug.
—sept. Nätta äro även M. liniflo’ra Sch. et
Th., lik föregående men med något
större blommor, och M. jumperi’na Asch, et
Graebn., små runda tuvor och mycket små
blommor. För stenpartier på torra och soliga
platser mellan stenar. Användbara även
mellan gångstenar och äro där rätt hållbara.
Förökas genom delning och frösådd och
trivas bäst på kalkrik jord.
Mira’bilis L. (Nyctaginaceae),
underblomster. 25 arter amerikanska örter med
gaffel-likt delade, upprätta skott och ofta tjocka,
knöliga rötter. Bladen äro hjärtlika eller
äggrunda, lansettlika eller jämbreda.
Blommorna sitta merendels i knippen och äro
rätt stora och ansenliga. M. Jala’pa L., Peru,
är 60—90 cm. hög, friskt och yppigt grön,
med i mulet väder och på natten
utslagna, röda, vita eller gula blommor,
enfärgade eller strimmiga men ofta dolda av det
rika bladverket. Var. variega’ta har
brokiga blad, och var. pu’mila fol. var. är blott
25—30 cm. hög, brokbladig. M. longiflo’ra
L., Mex., är starkt grenig och har
rovfor-miga svarta rötter; blommorna mycket
långa, mjukhåriga, doftande, vita, inuti
rosaskiftande. Var. viola’cea blommar
senare på eftersommaren och är ljust violett.
Är ej så vacker som M. Jalapa, vilket dock
ersättes av den utomordentligt fina, om
orangeblommor påminnande doft, som
blommorna sprida särskilt under
kvällstimmarna. M. multiflo’ra Gray, Kalif., har mörkt
blåvioletta blommor. Flertalet M. äro
natt-blommare och slå ut sina blommor först i
skymningen; juli—sept. De äro fleråriga
växter och övervintra med sina stora tjocka
rötter liksom dahlior, men i allmänhet
behandlas de trots detta som ettåriga, d. v. s.
dragas årligen upp genom frösådd i april på
ljum bänk, varifrån plantorna utplanteras
på kalljord fram i juni.
Misca’llthuS Anders. (Gramineae). 6 arter
vackra gräs i Syd- och Ostas.
Huvudsakligen odlas M. chine’nsis Anders. (Eula’Ua
japo’nica Trin.), Ostas., Kina. 1 till 1,25 m.
hög art med kraftiga, trinda strån, samlade
i stora tuvor. Blommorna, som komma fram
på hösten, bilda en plym av silkeshåriga
småax. Bladen äro 70—80 cm. långa, två
cm. breda, graciöst böjda utåt i båge. Var.
graci’llimus är den vackraste och har smala
blad med en fin vit mittribba; var.
vitta’-tus har bredare vita linjer och var.
zebri’-nus har vita och gröna tvärband på bladen.
M. sacchariflo’rus Hackel (Impera’ta s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
