Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Miscanthus - Missbildning, monstrositet - Mispel - Missne - Mistel - Mitella - Mitraria - Mjöldagg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Missbildning—Mjöldagg
325
Max.), Amur, har smala blad, som färga
sig bruna då de vissna tidigt på hösten.
Blomaxen äro fjäderlikt håriga; fordrar
fuktig jordmån. M. dragés upp av frö, som
sås i krukor på våren. De brokbladiga
sorterna förökas bäst genom delning och
planteras på varm och skyddad plats i porös och
näringsrik jord. De böra täckas under
vintern även i Sydsv.
Missbildning, monstrositet,
förekommer ofta hos växter liksom hos andra
levande varelser. Sådan M. kan omfatta hela
växten eller en del av den, som sålunda icke
är normalt utbildad. Exempel på dylika M.
äro bl. a. krusiga och onaturligt
sönder-flikade blad, sammanvuxna blommor,
förkrympta grenbildningar, m. m. Till och med
en ”dubbel” blomma är egentligen en M. i
det att dess fruktblad, d. v. s. ståndare och
pistill, ha omvandlats till sterila blomblad.
Hos andra blommor ha missbildningarna
gått så långt att samtliga blommans blad
saknas och ersatts avfärgade, söndertrasade
blomskaft (vissa M u s c a r i), som sålunda
få sken av blomma, o. s. v.
Mispd, se Mespilus.
Missne, se Calla palustris.
Mistel, se Viscum album.
MiteTla L. (Saxifragaceae). 6 arter
små-blommiga perenna växter, av vilka odlas
M. diphyTla L., Nordam. 20—35 cm. hög,
hårig växt med flikiga och sågade blad, av
vilka jordbladen äro långskaftade och
hjärtlika, medan stjälkbladen äro spetsigt brett
äggrunda, nästan oskaftade. Blommorna
grönvita i kortskaftade klasar. M.
pen-ta’ndra Hook., Nordam., är 20 cm. hög med
endast jordblad, vilka äro rundat njurlika
och kortflikiga. Blommorna gula,
kortskaftade i fåblommiga klasar. M. uppdrages,
användes och planteras som Heuchera (se
d. o.), vilka de i rätt hög grad likna
frånsett blomfärgen.
MitraTia cocci’nea Cav.(Gesneriaceae).
Chile. Släktets enda art. Sedan gammalt känd
rumsväxt, som numera nästan försvunnit
ur odling. Städsegrön, 50—100 cm. hög
buske med små, motsatta, kortskaftade,
Mirabilis Jalapa.
äggrunda, något gråaktigt gröna, glest
tan-dade blad och hängande, scharlakansröda
blommor. Förökas genom sticklingar och
trives bäst i porös blandning av löv- och
ljung jord, tillsatt med gammal
drivbänks-gödsel och sand. Kan formas och tuktas till
vackra pyramider eller kronträd ungefär
som myrten och har samma fordringar på
vattning och temp. som denna.
Mjöldagg kallas sjukdomar, som förorsakas
av arter av svampfamiljen Erysiphaceae.
Dessa svampar växa nästan helt utanpå sin
värdväxt och insända endast korta sugorgan
i dess inre. De bilda ett spindelvävs- eller
filtliknande överdrag, från vilket talrika
förökningskroppar (konidier) av vit färg
avsnöras, varigenom växtdelen får ett
mjö-ligt utseende; därav namnet M. Senare
alstras i regel också mörka, klotrunda sporhus
(synliga under lup). Arter, av vilka
sporhus ej äro kända, hänföras provisoriskt till
släktet Oidium. Andra viktiga släkten äro
Erysiphe, Sphaerotheca, Podosphaera,
Mic-rosphaera och Uncinula. M. förekommer på
ett mycket stort antal värdväxter. De
viktigaste arterna omtalas närmare under resp,
värdväxter. I allmänhet bekämpas M. bäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
