Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjöldagg - Mjölktistelbladlusen - Mjöllöss - Moderplantor - Moehringia - Mohria caffrorum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
Mjölktistelbladlusen—Mohria
Mjöllöss, fullbildade och puppor.
med svavel eller svavelföreningar, t. ex.
svavelpulver, svavelförgasning,
svavelkalk-vätska och kolloidalt svavel. Th. Lfs.
Mjölktistelbladlusen (Rhopalosiphoninus
lactucae) är en ljusgrön bladlus som är
ganska allmän. Den lever egentligen på
Ribes-arter, med förkärlek på svarta vinbär,
och övervintrar som ägg på dessa. På våren
angripa lössen skottspetsarna, och i dessa
kan man då stundom finna stora kolonier,
som hämma skottens utveckling och göra
bladen krökta och buckliga. (Röda bucklor
härleda sig från vinbärsbladlusen, se d. o.)
När sommaren kommer utvandra lössen
obligatoriskt till mjölktistelarterna
(Son-chus-arter) och kunna på dessa förökas i
oerhörd grad. Tidigt på hösten återvända
lössen till Ribes-arterna. Även vid den
tidpunkten kunna vinbärsbuskarna taga
betydande skada. Det har inträffat att lössen
återkommit i så stor mängd, att buskarna
genom lössens angrepp redan efter ett par
dagar fällt sina blad. Ett viktigt led i
bekämpandet av denna bladlusart är
utrotandet av mjölktistlarna. Eljest besprutning
med kontaktmedel. A. T.
MjÖllÖSS (Aleurodidae) kallas vissa mycket
små insekter, vilkas kropp och vingar äro
täckta av ett snövitt puder (”vax”). De
fullbildade insekterna likna, när de sitta stilla,
små fjärilar genom sina triangelformiga,
taklikt hoplagda vingar. I längd mäta de
blott 1—2 mm. Mjöllössen avsätta sina ägg
på undersidan av bladen i en ring
runtomkring sig och sprida därvid på bladytan en
tunn zon av vitt puder, vilket sitter kvar rätt
länge. Larverna äro tunna som silkespapper,
platta och ovala samt sitta tätt tryckta mot
bladytan. Stundom äro de omgivna av en
kort, snövit frans. Då förpuppningen skall
äga rum, svälla de upp, och innanför det
torra larvskinnet ligger sedan puppan tills
den kläckes. En art, den s. k. vita flygaren
(Trialeurodes vaporariorum), är mycket
vanlig i våra växthus på t. ex. engelska
pelargonier, azaleor, tomater m. fl. och kan
på dessa växter vålla stor skada, då den har
en så snabb utveckling att flera
generationer hinna komma till under ett år. Man
bekämpar mjöllössen medelst kontaktmedel,
varvid nikotinhaltiga vätskor torde göra
största nytta. En besprutning räcker i regel
ej, då puppstadierna ej torde påverkas,
varför behandlingen måste upprepas efter 8—
10 dagar. A. T.
Moderplantor äro sådana till förökning
utsökta exemplar av växter, vilkas form och
färg på blad eller blommor, växtsätt, frukt,
bördighet, tidighet m. fl. egenskaper äro av
allra bästa slag, så att de lämpa sig till
förökning. Så t. ex. utplockas bland krukväxter
sådana plantor, vilka med största omsorg
hållas i god växt och av vilka skäras
sticklingar eller vilka på annat sätt förökas.
Likaså planteras särskilda moderträd, av
vilka skäras ymp- och okuleringskvistar,
liksom man brukar plantera särskilda
kvarter av buskar och träd, avsedda att förökas
genom avläggning, avsugning o. s. v.
Sådana M. måste alltid, vare sig de äro
inom-husväxter eller frilandsväxter, hållas i sund
och kraftig tillväxt.
Moehri’ngia L.(Caryophyllaceae). Omkring
20 arter fina små, fleråriga örter, av vilka
framför allt odlas M. musco’sa L.,
Alperna. Bildar på skuggiga platser täta, låga
mosslika mattor av små trådlika, spetsiga
blad och små vita blommor. Förökas genom
delning och användes på fuktiga platser på
stenparti, helst i kalkrik och mycket stenig
jordmån.
MoTiria caffro’rum Desv. (Schizaeaceae).
Släktets enda art är en på torra platser i
Syd- och Ostafr. samt på Madag. växande
ormbunke med 15—50 cm. långa och 10 cm.
breda, tre gånger pardelade blad. Hela
plantan aromatisk och försedd med
blek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
