Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mormodes - Morot - Morotflugan - Morotbladloppan - Morus - Morötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
Morot—Morötter
Morötter: fr. v. ”London torg”, ”Guerande” och äkta ”Nantes”.
6 cm. stora, doftande, halmgula, rödprickiga
blommor, hos var. uni’color helt citrongula,
m. fl. Odlas i varmhus och ha en utpräglad
vilotid, under vilken de hållas fullständigt
torra.
Morot, se Morötter.
Morotflugail, se under Morötter.
Morotbladloppan, se Bladloppor.
Morus alba L. (Moraceae), mullbär. Ostas.
Förr ofta odlade buskar eller träd, vilkas
blad brukade användas som foder för
silkesmaskar och äro stora, tunna, ljusgröna,
något flikiga. Blommorna obetydliga. Flera
varieteter finnas, av vilka var. tata’rica
anses härdigast. Såväl det vita
mullbärsträdet som det svarta, M. nigra L., förekomma
som äldre träd här och var i Skåne, på
Vi-singsö och ända upp till Mälardalen. Deras
uppgift i vårt land som foderväxt för
silkesmasken är dock för länge sedan slut. M. som
fruktträd, se Mullbär.
Morötter (Da’ucus Caro’ta L.,
Umbellife-rae). M., som även förekommer
vildväxande i Sv., är en av våra mest odlade
köks-växter. Sorter med vit, gul, gölröd och
violett färg (det sista mycket sällsynt) finnas.
Som köksväxter odlas huvudsakligen röda
och någon gång gula sorter. Man har
stränga fordringar på kvaliteten hos
träd-gårdsmorötter i motsats till fodermorötter,
där avkastningens storlek avgör värdet. Så
t. ex. bör en god M. för hushållsbruk ha så
liten märg som möjligt samt helst sakna
grön ”nacke” och ha ett fint bladfäste.
Sor
ter för tidig skörd på friland böra utvecklas
snabbt, även om detta medför, att sådana
sorter spricka och bli för grova på hösten.
Samtidigt bör roten hos sorter för tidig
skörd snabbt antaga röd färg, vilket inte
alltid är fallet. För drivsorter har man
samma fordringar jämte den, att blasten
ej får vara för kraftig. De viktigaste
egenskaperna hos en vintermorot äro, utom en
god kvalitet, hög avkastning och god
lag-ringsduglighet. — För tidigaste drivning är
fortfarande ”Amsterdamer” oöverträffad.
Denna sort användes även för skörd på
hösten i ej fullt utvecklat tillstånd (sådd
under högsommaren). ”Nantes” är något
senare och större, lämplig för såväl
drivning som frilandsodling. Den är inte
utpräglat vinterhållbar och bör därför
förbrukas eller säljas under hösten och
förvintern. Båda sorterna ha som äkta
cylindriska, smala rötter med mycket smal märg
och tämligen liten blast. Olika stammar
med varierande odlingsvärde saluföras.
”Hafnia” står i typ och tidighet mellan
”Amsterdamer” och ”Nantes”. ”Guerande”
(kort, tjock, röd) blir först skördefärdig
på friland men blir grov och spricker, om
den får bli fullväxt. ”London torg”
(”Chan-tenay”), även den med tjocka men något
längre rötter, ger också tidig frilandsskörd
men är även användbar som höst- och
vintermorot och särskilt lämplig för detta
ändamål på styvare jordar. På grund av sina
korta och tjocka rötter, som ej lätt brytas
av, är denna sort lämplig att försända.
”Pariser torg” är en tidig drivsort med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
