Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morötter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morötter
333
klotrunda rötter och låg avkastning;
egentligen en lyxsort som tidigt skördad ger en
vacker konservprodukt. Sorten kan även
odlas på friland och skördas tidigt för
konservering. De danska sorterna ”Amager”,
”Feonia”, ”Randers” o. a. stå i fråga om
rotens typ mellan ”London torg” och
”Nan-tes”. Samtliga kunna användas som
höst-och vintermorötter. Några holländska
sorter (eller från dessa härstammande) med
samma typ men ännu högre avkastning ha
under de sista åren börjat odlas i allt större
utsträckning för höstens och vinterns
behov. Hit höra ”Berli-ummer”, ”Flakkeer”,
”Gigantea” och ”Regulus” (svensk stam).
De ännu mycket odlade vintermorötterna
(även som fodermorötter) ”James” och ”S:t
Valery” ha alltför dålig kvalitet för att
odlas som köksväxter. Samtliga här nämnda
sorter äro röda.
För hushållsbehov kunna M. odlas på
vilken jord som helst. För odling i större skala
bör lämpligaste jord väljas. Myllhaltiga
jordar (även mossjord) men även sand- och
grusjordar äro mycket förmånliga.
Styvare jordar äro sämre. På sådana lämpa
sig de knubbiga sorterna ”Guerande” och
”London torg” bäst. Tvärtemot äldre
uppgifter ha nyare, mycket omfattande försök
på olika jordar visat, att M. sätta mycket
stort värde på naturlig gödsel. Jorden till
M. bör därför helst vara nygödslad med
stallgödsel. En lämplig giva på
mineraljordar är enligt försöken 240 kg. pr ar.
Konstgödsel behöver knappast tillföras denna
giva, som bör kunna tagas mindre på starkt
myllhaltiga jordar, i stället kompletterad
med konstgödsel eller helt ersatt med
sådan. Måste man avstå från att tillföra
naturgödsel på myllfattig jord, kan en
konst-gödselgiva på omkring 3—4 kg. superfosfat,
4—5 kg. 40 %-igt kali och 4—5 kg.
chile-eller kalksalpeter givas, allt pr ar
(motsvarande mängder om andra gödselmedel
användas). På starkt myllhaltig jord kan
kvä-vegivan minskas. Bruka M. lätt spricka
minskas konstgödselgivan något.
M. kunna sås hur tidigt som helst om
våren, blott jorden ”reder sig”. För tidig
skörd är detta också bäst. Man kan även
för detta ändamål så mycket sent på hösten
(början av nov.), vilket dock endast kan
Morötter: fr. v. ”London torg” och ”James”.
rekommenderas på lättare jordar. M. för
höstskörd sås senare på våren, då de eljest
lätt kunna bli så stora, att för många rötter
spricka. Faran härför är störst på styv jord.
Frö av M. gror sakta särskilt vid tidig sådd
eller då jorden är torr, vilket gör att
ogräset får stort försprång. För att
åstadkomma snabbare groning är det lämpligt att
blöta fröet efter följande metod. Fröpartiet
genomblötes väl med omkring 10-gradigt
vatten, får rinna av och lägges sedan till
svällning i ett lämpligt kärl i ett svalt och
Morot: ”Pariser torg”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
