Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
Palmae
särskilt i Belg., vilka inköpa frö säckvis och
få det direkt importerat från resp, palmers
hemländer. Det importerade fröet skall
omedelbart, sedan det genomgått 2 dygns
varmbad i 35° varmt vatten, läggas ned i en
fuktig blandning av % torvmull och % sand på
en bottenvärme av 20—24°. Fröet eller
nötterna skola läggas med groddämnet uppåt
och täckas med ungefär 2 cm. av
torvmullblandningen. Så snart fröet gror, vilket
brukar ske mycket ojämnt för vissa arter men
jämnt och hastigt för andra, böra de små
groddarna med vidhängande frö och rot tas
upp och planteras in i småkrukor. Dessa
ställas ned på bottenvärme i varmt
växthus, besprutas, skuggas och hållas i jämn
och god värme. Fröet får icke avlägsnas,
emedan det alltjämt ger näring åt den lilla
plantan. Alltefter behov omplanteras de i
större krukor. I ungdomen fordra alla
palmer ymnig luftfuktighet och värme. De
trivas därför bäst i låga men ljusa växthus,
där de sänkas ned i varmlavar och där
ständig vattenavdunstning kan ske från
värmerören. Svavling av värmerör och murytor i
huset bör noggrant ske redan från början,
så att luften är ständigt mättad av
svavelångor, vilka hålla ohyra borta. Sedan de
unga plantorna fått två å tre normalt
utvecklade, för arten karakteristiska blad,
börja deras olika fordringar på värme att
ge sig till känna. De placeras nu alltefter
sina fordringar i varma, i temp. eller i kalla
växthus och i boningsrum. Vissa arter kunna
även förökas genom frånskiljande av
rotskott, vilka brytas loss från huvudväxten
och inplanteras i små krukor samt därefter
behandlas som fröplantor. Sådana äro
framför allt Chamaedorea- och Rhapisarterna,
vilka flitigt bilda sidoskott och i regel
förökas genom dessa. Andra, vilka kunna
förökas genom frö men även genom sidoskott,
äro arter av Calamus, Caryota, Chamaerops,
Chrysalidocarpus, Metroxylon, Phoenix och
Ptychosperma.
Den temperatur, i vilken de flesta
palmer bäst trivas, är sommartid 22—30°
och vintertid 18—20°. I denna värme odlas
de i handeln vanliga palmerna, ss. Areca,
Caryota, Chamaedorea, Cocos, Geonoma,
Howea, Latania, Livistona, Thrinax, m. fl.
jämte en mängd sällsyntare arter. I en temp.
återigen av sommartid 16—20° och
vintertid 10—12° odlas bl. a. Chamaerops
humi-lis, Cocos campestre, Phoenix canariensis,
Phoenix Roebellini, Rhapis flabelliformis,
Washingtonia, m. fl. O m p 1 a n t e r i n g.
Såsom de flesta palmer skjuta högt upp i
luften med sina stammar, skjuta de också
djupt ned i jorden med en pålrot, som dock
snart skickar ut sidorötter. Det är därför av
vikt, att de krukor, som skola användas till
unga palmer, äro mer djupa än vida. Vid
omplanteringen, som kan företagas när som
helst under året, dock bäst i febr.—mars,
avlägsnas allt av den gamla jordklimpen,
som lätt låter sig avskiljas, men själva
rötterna lämnas helst orörda. Endast äldre och
mycket starkt rotade exemplar kunna
beskäras i roten på den del, där denna filtat sig.
Helst undvikes beskärningen helt och hållet
och företages endast, när det är alldeles
nödvändigt för att behålla plantorna i
pro-portionerliga kärl. Jordblandningen i
allmänhet bör bestå av 3 delar grästorvjord,
en del lövjord, en del gammal kogödseljord
och en del strid sand. Härtill iblandas något
hornspån och träkoisbitar. Krukorna böra
vara väl rengjorda och dränerade. Yngre
plantor omplanteras varje år, äldre endast
då så är nödvändigt för att hålla växten
livskraftig. Många palmer kunna, i
synnerhet i boningsrum, kvarstå flera år i följd
i sina gamla krukor utan omplantering. I så
fall är det av stor nytta att årligen avlägsna
det översta lagret jord i krukan och ersätta
det med en påfyllning av frisk, ny och
närande jord. Vattning. Som alla
storbla-diga växter tarva även P. mycket vatten.
Det är synnerligen vanligt att en från
fuktiga och varma växthus inköpt palm får sin
första knäck i boningsrummen genom
ut-torkning. I rummets torra luft avdunsta de
stora bladen all den fukt, som växten kan
dra till sig, mycket fortare än i ett fuktigt
växthus. Ymnig vattning måste därför ske
i sådana fall. En regel är, att ju taggigare
en palm är, ju mer vattenfordrande är den
och tvärtom. Besprutning med friskt, rent
vatten bör ske, medan vädret är varmt, två,
tre gånger dagligen. Samtidigt med denna
rika fuktighet skall luften vara ren och
frisk. Dagligt luftombyte, helst på
morgonen, bör därför äga rum genom att
växt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
