Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palmae - Palmett - Palmkål - Palmlilja - Palmsköldlusen - Palsternackor - Pampasgräs - Panax - Pancratium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palmett—Pancratium
423
husets alla ventileringsapparater öppnas
för fullt, så att all gammal instängd luft
försvinner och ersättes av ny. Denna blir
snart uppvärmd igen, när fönstren stängas.
Skuggning. Många palmer växa i sitt
hemland vanligtvis över den undre
vegetationen, ja, somliga arter skjuta sina
bladkronor högt upp över den omgivande
storskogen och äro alltså fullt utsatta för
tropikernas heta sol. I växthusen genom dess
glas tåla de emellertid ingen direkt sol, utan
måste omsorgsfullt beskuggas. Det händer
mycket ofta på våren, att bladen få fula
brännfläckar, där solen nått dem direkt
genom glaset. Det är därför denna årstid av stor
vikt att noga passa beskuggningen. (Hzn.)
Sjukdomar. Svartkoppor (Graphiola
phoenicis). På bladen millimeterstora
svarta vårtor, ur vilka en med gult sporstoft
inpudrad, pensellik bildning framtränger;
vissnande av bladpartier eller hela blad.
Förekommer på Phoenix, Chamerops m. fl.
Bekämpning: avlägsna och bränn angripna
bladdelar vid sjukdomens första
framträdande; giv palmerna ljus och luftig
växt-plats; bespruta med bordeauxvätska,
tillsatt med gelatin. Vissna bladfläckar med
mörkbrun eller gul kant kunna förorsakas
av arter av svampsläktet Exosporium.
Bekämpas som föregående. Förruttning av
rötterna har ofta sin grund i för stark
vattning eller gödsling. Renputsa rotsystemet,
inpudra det med träkolspulver och
omplantera växten i ny sandblandad jord. Th. Lfs.
Skadedjur. Sköldlöss, Trips (se d. o.).
Palmett, se Spaljéfruktodling.
Palmkål, se under Brassica.
Palinlilja, se Yucca.
Palmsköldlusen, se Sköldlöss.
Palsternackor (Pastina’ca satfva L.,
Um-belliferae). P. växer vild eller möjligen
endast förvildad i Sv. De vanligaste sorterna
äro den korta-plattrunda ”Rund” (även
under andra snarlika namn) och den
medellånga ”Student” (”Suttons Student”). En
i Sv. nyare halvlång sort med vackra,
fylliga rötter kallas ”Intermediate”. ”Rund”
är tidigast och lämplig för sommarbruk.
P. äro mindre nogräknade på jordmån än
morötter men bli dock bäst utvecklade på
lättare jord. Den lämpligaste gödslingen
känner man ej, men samma
konstgödsel-giva som nämnes för morötter (se d. o.)
kan användas även till P.
P. sås på våren med 40—50 cm.
radavstånd och gallras till 10—15 cm. med
undantag av odlingar för endast tidig skörd, som
kunna nöja sig med mindre avstånd. P.
skördas och läggas i stuka som morötter
men kunna också skördas efter behov
under vintern.
Fröodling av P. tillgår som hos
morötter (utsädesmängd 6—8 kg. pr har). Har
man inte tillgång till stamfrö, uppkommet
efter strängt urval, bör odlingen ske genom
utplantering av fullväxta, sorterade rötter.
Inkorsning med vild P. sker lätt. E. N—n.
Pampasgräs, se Gynerium.
Panax L. (Araliaceae). 7—8 arter med
Ara-lia mycket närbesläktade, 30—50 cm. höga
örter med knöliga eller rovlika rötter och
kransställda, fingrade blad. Blommorna äro
vita eller gulvita och sitta i runda,
huvudlika samlingar i spetsen av stammen. P.
Ginseng C. A. Mey., Kina, Mandsch., har
femfingrade blad och röda frukter; odlas i
hemlandet för rotens skull, ginsengrot,
vilken tillskrives ungefär samma
helbrägda-görande egenskaper som alrunan (se d. o.).
P. quinquefo’lius L., Nordam., har gråa
rov-formiga rötter, trefingrade blad och
mörkröda frukter. P. trifoTius L., Nordam., har
en klotrund svart knölrot, trefingrade blad
och gula frukter. P. dras upp av frö och
odlas i kallhus. Som knölväxter böra de vila
under vintern. Ha föga prydnadsvärde.
Pancra’tium L. (Amaryllidaceae). 12 arter
lökväxter i Medelhavs!., på Kanarieöarna
och i Ostind. Rätt ståtliga växter för kallhus
och boningsrum, med doftande, vita,trattlika
blommor med bikrona. P. iBy’ricum L. (P.
stella’re Salisb.), Sydeur. Mycket
stor,päron-formig lök med mycket lång hals och
grågröna, mycket smala blad. Blommorna äro
starkt välluktande och samlade 6—12 på en
40 cm. hög plattryckt stängel. P. marftimum
L., Medelhavs!., från Span. till Syr. Löken
stor, päronformig, bladen styva, lansettlika,
grågröna. Blommorna äro stora, upprätta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
